Sida 142

fågel, om den manade honom att begagna hennes hvila till ett ni-dingsdåd. Och Svea hoppas, att hon skall kanna det, och har då derföre endast att tacka det sätt, hvarpå Föreningen verkställdes. På fullkomlig jemlikhet med Sverige i statsrättligt hänseende, och ej på eröfring af Sverige skulle och borde, för detta ändamål Föreningen grundas, om den skulle blifva lycklig och varaktig. Ty, som Schiller säger i ett dylikt fall: "Dem, der gefiirchtet wird, kommen nie die feineren B ande zu gut, welche Gleiches mit Glei-chem zusammenhalten” Detta insåg kronprinsen och derföre att han ville, att dessa finare och ädlare hand skulle förena de båda brödrarikena, medgaf och understödde han från början Norriges anspråk på denna statsrättliga jemlikhet med Sverige, ehuru han alltförväl förutsåg, att det af några kortsynta Svenskar skulle läggas honom till last.”

6. ”Wemesis Dtvlna.” Visse, att de läsare och läsarinnor, för hvilka vi skrifva, väl veta att skilja vidskepelse och vantro från Gudsfruktan och tron på en belönande och straffande Försyn, draga vi ej i betänkande att meddela några utdrag ur en här utkommen samling af verkliga händelser, framställda såsom uppenbarelser af Gudshämnden. Den sköna litteraturen förer oss in i en diktad, idealiserad verld, hvars bilder väcka sinnet och höja det upp till det himmelskt sköna, det gudomligt sanna; — må då någon gång verkligheten bjuda oss sina, om också understundom osköna, men också odiktade bilder, hvilka, just genom sina afskräc-kande drag, äfvenledes väcka vårt sinne och leda oss, genom en annan port än skönhetens, in i den gudomliga sanningens rike.

Den samling, vi ofvan nämnt, bär titeln: Nemesis Divina, eder Guds sätt att redan här i tiden vedergätta menniskors onda gemingar; den är utgifven af en prestman, H:r C. G. Rollin, och innehåller ”uppsatser med anledning såväl af framlidne arkiater Carl von Linnés anteckningar härom, som ock af samtal med en af hans lärjungar samt af egna och andras iakttagelser rörande detta ämne.” Af de här sammanställda anekdoterna — om man så f&r kalla dessa drag ur verkliga lifvet, ämnade att belysa Guds ord — välja vi följande:

1. Då jag gick i Upsala kathedral-skola, hörde jag några bland mina kamrater yttra om filosofen B* Höijer, att han vore eu atheist. Aldrig såg jag honom bevista någon gudstjenst, eller gå till skrift. Så ofta jag mötte den lille, stele mannen med sitt Napoleonska kalla marmor-ansigte och stilla figur, gick det en rysning

Skannad sida 142