Sida 264
Hall f Louis. Det är svensken Carl Ludvig Hallencreutz, som vi återfinna under detta namn på Frankrikes jord, der han fann ett nytt fädernesland och der hans toner förklingade. Ludvig Hallencreutz föddes i Stockholm 1813, Louis Hall dog i Paris 1858 som en ganska aktad pianist och känd kompositör. Son af öfver-sten Hallencreutz, lemnade Ludvig redan vid 13 års ålder fäderneslandet, på inbjudning af en farbroder, som var bosatt i Lyon. Sedan denne dött utan att, såsom brorsonen förmodat, efterlemna ett arf åt honom, begaf sig den unge Hall — såsom han nu kallade sig, — till Paris, der hans musikaliska anlag förde honom tillsammans med den berömde Liszt, som äfven blef hans lärare. H. besökte 1843 sina anhöriga i Sverige och gaf då en konsert i Stockholm d. 3 Oktober. Den då i Stockholm utkommande Musiktidningen yttrade vid detta tillfälle, bland annat, följande omdöme: ”Att Hr H. bör kunna bli en ganska skicklig pianist, betvifla vi så mycket mindre, som han redan innehar en icke obetydlig färdighet, lätt touche, eld och lif samt äfven grace; men har deremot ännu att vinna denna jemnhet och säkerhet, som är nödvändig för att besegra instrumentet, äfvensom säker takt, god rhytm och ett i allo musikaliskt föredrag.” Huruvida konstnären på de 15 år, honom ännu förunnades att lefva, lyckades förvärfva alla dessa, då ännu bristande egenskaper, synes något tvifvelaktigt; att han emellertid i Paris torde hafva ansetts för ”en ganska skicklig pianist”, visar sig af de fördelaktiga omdömen, som vid hans död för-ljödos från denna konstens hufvudstad. Rörande Halls kompositioner nödgas vi äfvenledes begagna oss af andras omdömen, då Ref. ej varit i tillfälle att höra någon enda bland dem. De mest kända äro: Morceau de Salon sur les Diamans de la Couronne, Remi-niscens de Linda de Ckamounix, Fantasie briUante sur la Rart du Diable och Grande fantasie sur une Aventure de Scaramouclie (alla tryckta i Paris). Af dessa anses hans ”Reminiscens” ur Linda (Op. 13) för det mest lyckade verket: ”det består af en ganska vacker introduktion, andante religioso, polacca och final; har kan-tabla motiver, äfven friskhet, och saknar icke uppfinning.”
Hertigiooau af Orleans, Heléne Louise Elisabeth, har fästat samtidens uppmärksamhet och vunnit dess aktning så väl såsom politisk personlighet, — i det hon, om ock endast från sidan, gripit in i en af vår tids vigtigaste händelser, — som ock genom sin höga qvinliga dygd och sin vördnadsbjudande själsstor-het. Hertiginnan Heléne, prinsessa af Mecklenburg-Schwerin, var
