Sida 385
genschwindsucht, ihre Ursache und Heilung” (1857) tror sig denne nu äfven ha uppgifvit en ändamålsenlig behandling af denna så för-härjande sjukdom; särdeles varnar han for ”de så alldeles onyttiga och orimliga resorna till Italien, hvilka endast äro produkter af en alldeles förvänd naturbetraktelse.” Han råkar här uppenbart i motsägelse med Taussig, som år 1853 lät utgå ett uppmuntringsrop för Venedig, med Joseph, som gjorde detsamma år 1856, och med Sigmund (år 1857); likaså ock med Göttinger-professorn Rudolf Wagner, som efter sin egen åsigt till Försters bekanta ”Handbuck fär Reisende nach Italien” utgaf ett bihang om ”Italien in klima-tischer Hinsicht.” Joseph i Breslau berömmer vistelsen i Venedig särdeles för ortens milda temperatur, den småningom skeende öf-vergången från en årstid till en annan, vinterns kortare varaktighet, den oföränderligt vackra väderleken o. s. v. Men om dertill blott kommer en sådan vinter som detta års, så skall väl Venedig för lång tid upphöra att vara en fristad för sjuka. Man skall då heldre fly till enstaka orter i Schweiz; så har t. ex. det sköna Weg-gis vid Vierwaldstädter-sjön nu blifvit dertill föreslaget. Äfven Egypten och Madera hafva någon tid varit misstänkta med hänseende till sitt klimat, men hafva likväl alltid bibehållit sina varma förespråkare. Ja, man är nu väl allmänt ense derom, att den som icke behöfver sky för större utgifter och har lust att egna två vintrar i rad åt vederqvickandet af sina förstörda bröstorganer, helst bör vända sig till Egypten eller Madera, af hvilka det förra nyligen blifvit af Uhle, det senare af Mittermaier nogare beskrifvet som patientstation. Deremot uppträder ofvannämnde Brehmer med det påstående, att de sjuka endast kunna tillfriskna genom vistelsen på ett i vårt klimat minst 1300 å 1400 fot högt öfver hafvet beläget berg. Naturligtvis tänker han dervid omedelbart på en vistelse i Riesengebirge, der han sjelf befinner sig.
Mil festen i Kgypten. Denna stora nationalfest i Egypten, hvarmed årligen Nilflodens öfversvämning firas såsom välsignelse-bringande för landet, beskrifves af en tysk, som deruti deltagit, på följande sätt:
Några unga tyskar togo mig, som dagen förut kommit från Alexandria, med sig och förde mig till ett större sällskap af tyskar, italienare och fransmän, som d. 12 Augusti (nya stilen) omkring kl. 10 på aftonen samlade sig framför ”Dadelträdet”, Kairos prydligaste frankiska kaffehus. Fackelbärare gingo i spetsen för den glada ryttareskaran; och nu bar det af ut i den undersköna
samtiden. 25
