Sida 244
på 30, i Sverige 1 på 30, i Italien 1 på 27, i Preussen 1 pft 25, i Österrike 1 på 24, i Sachsen 1 på 24, i Ryssland 1 på 24« Dieterici tillägger härvid: Der, hvarest industrien utvecklas, arbetstillfällena ökas och välståndet skrider framåt, der skola äfven många barn födas.
Handelskrisen. Sedan i Norra Amerika den stora penninge-och handelskrisen är öfverstånden, strider man i tidningarne om, huru den egentligen uppstått. Ett mycket läst NewYorkerblad säger rent ut, att nyckeln till gåtan är en sammansvärjning mellan flera europeiska bankirer och inflytelserika samt vidt spridda tidningar. JL båda sidor skall man hafva gjort gemensam sak för att planmessigt lura de europeiska kapitalisterna. I två års tid hafva alla tidningar i NewYork, med undantag blott af en enda, Herald, gjort allt sitt till för att förmå publiken hemma och i utlandet att köpa amerikanska bolagspapper och ljudeligen predikat, att man omöjligt kunde anlägga sina kapitaler på ett fördelaktigare sätt. Sensmoralen var alltid denna: köpen ”Stocks”, köpen isynnerhet jernvägsaktier för hvad pris som helst! För de bankirhus, som sålde ”stocks”, var detta naturligtvis vatten på qvarnen. Deras cirkulärer uttalade sig i samma syftning som tidningarne; efter hvad de påstodo, var den stigande spekulationen fullkomligt i sin ordning, ingenting gick öfver amerikanska jernbanor, och dryga dividender utlofvades. Man behöfde blott köpa aktier för att inom årets lopp fördubbla sitt kapital. På allt möjligt sätt sökte man förmå allmänheten att nappa på detta lockbete, det var en stor ”sammansväijning” mot annat folks fickor och plånböcker. Der-jemte bevistes, att‘handelsförhållandena voro kärnfriska; och dertill sade ock bankirernas cirkulärer amen. Men nu har det rättvisa ödet velat, att hufvudredaktörerna af just de tidningar, som mest underblåst spekulationsraseriet, hafva måst göra bankrutt. Tidningen Herald i NewYork säger: Engelsmännen hafva blifvit dragna vid näsan och groft lurade; men skurkarne här hafva dock till slut ej haft någon välsignelse af sina vinglerier.
In vand ringar ne till Morra Amerika. Ett i Washington af en embetsman utgifvet arbete innehåller uppgifter öfver invandringen till Förenta Staterna under en tidrymd af trettiosex år, 1819—55, hvarigenom man kan f& en öfverblick öfver det nittonde århundradets folkvandringar. Yi vilja här meddela några siffror för att visa, i hvilken mån invandringen småningom tilltagit. Antalet af invandrade utgjorde:
