Sida 12
Trappfsterna t Elsass.
Jemvägarne föra visserligen alltför hastigt förbi naturens skönheter och menniskors bostäder, men så föra de också hastigt till dem. Månget ställe, som förtjenar att besökas, blir på detta sätt mer besökt, och den som viil se många menniskor och städer, och derjemte äfven har sinne för naturens poesi, för menniskors vishet och galenskap, har det i alla händelser nu beqvämare, än fordom den vidtbevandrade och mångbepröfvade Ulysses.
Förutan jernvägarne hade jag kanske knappast genom andras berättelse lärt känna 1 rappister-klostret Oelberg i Els as 8,
Jag reste från Strassburg till Basel. När man en timmas tid farit på Elsasser-jernvägen, så blir man temligen mätt på nöjet af ett hastigt fortskaffande: till den grad föråldrade och obeqväma äro anordningarne på denna bana, som ungefär förhåller sig till den wtirtembergska, såsom en postvagn från förra århundradet förhåller sig till en af den nyaste tidens. Jag var ganska nöjd att få lemna min plats, innan man ännu uppnått Mühlhausen.
Jag steg af i Lutterbach, som i medlet af det tionde århundradet var beryktadt för den skola, som den elsassiske presbytern Mangold der hade inrättat. Hvarje barn kunde här visa mig vägen till Trappister-klostret Oelberg; ty i denna trakt äro Elsasserna goda katholiker, och de fromma asceterna i det nyssnämnda klostret äro öfverallt bekanta. Inom en timma hade jag uppnått Trap-pisternas boningsplats , som ligger i närheten af den välmående byn Reiningen. Vägen dit går öfver enformiga åkrar, och då jag här ej kan underhålla mina läsare med någonting intressant, så må de emellertid afhöra historien om Trappister-klostrets uppkomst, hvil-kets tillvaro i vår tid vore oförklarlig, om man ej fått vänja sig, att låta de motsattaste ytterligheter i våra dagar existera jemte hvarandra. Den bekante Irrenarzt Ideler från Berlin hänförer Trappisterna under rubriken af "religiöst vansinne."
Det är ett ethnografiskt och psykologiskt faktum, att hvaije ytterlighet slår om till sin motsats. Detta förhållande har också besannat sig på stiftaren af Trappister-orden, och det besannar sig utan tvifvel hos de flesta af dess medlemmar.
Bouthälier de Rancé, son af förnäma föräldrar, föddes i Paris år 1626. Han hade stora anlag och gjorde utomordentliga framsteg i sina studier. Som han var bestämd för andliga ståndet, egnade han sig vid La Sorbonne med synnerlig ifver åt theologien, så att han predikade med bifall, och blef prest 1651 samt theo-
