Sida 402
nernas motstånd. Han» senare utnämning till öfverbefälhafvare öf-Ver nord-diyisionerna har låtit honom qvarstå på sin post.
Iopow. Awraam Sergejewitsch Norow var Rysslands under^ visningsminister 1853—58. N. föddes i Oktober 1795 och ingick i arméen redan vid 15 års ålder. I slaget vid Borodino krossades hans ben af en kanonkula; det oaktadt qvarstod han med utmärkelse i krigstjensten och avancerade 1820 till öfVerste. Ar 1822 företog han en resa genom medel-Europas länder och utsträckte den till Italien och Sicilien samt utgaf deröfver 1825 en beskrifning i tvän-ne band. Sedan han 1823 tagit afsked ur krigstjensten, ingick han såsom statsråd uti inrikes-ministeriet, hvilken befattning han bibe^ höll till 1839. Under denna tid hade han för andra gången begif-vit sig till Italien, hvarpå han 1834—35 besökte Egypten, Nubiett och det Heliga landet, öfver hvilka trakter han utgifvit mycket underhållande och med synnerligt bifall mottagna resebeskrifhingar (,5jPuteschestwiepo Jegipta i Nubii”, 2 band, Petersburg 1840, och "Puteschestwie po Swdtoi Semlje’% 2 nppl., 2 band, Petersburg 1844). År 1849 utnämndes han till minister-kollega för allmänna bildningen, samt, efter fbrst Schichmatoros död, 1853 till minister i hans ställe. Hans embetsåligganden, hvilka togo hans tid starkt i anspråk, hindrade honom dock ej att fortfarande sysselsätta sig med litterära arbeten. Om hans grundliga studium af forntidens skriftställare vittna hans öfversättningar deraf på ryska språket; men han är ock icke mindre kännare af den moderna litteraturen samt sjelf skald. Ar 1854 utkom på tyska språket en af honom författad lärd afhandling öfver Platos Atlantis. Om sommaren 1857 gjorde N. för sin hälsa en resa till Tyskland, der han genom sina vidsträckta kunskaper väckte förvåning hos de utmärktaste filologer och historici samt till och med öfverraskade judiska skriftlärda genom sin kännedom af gamla och nya testamentet på grundspråken. Vid förvaltningen af sitt ministerkall förblef han trogen den öfver-vägande religiösa rigtning, som hans föregångare gifvit det ryska skolväsendet, mén undandrog sig ej att medverka till de reformplaner, som uppgjordes af Alexander II, hvilken på sin krönings-dag, d. 7 Sept. 1856, upphöjde honom till rang af verkligt gehei-meråd. Men på längden kunde dock N., hvilken, ehuru till sin person af en högst välmenande och human karakter, dock i afse-ende på Bina åsigter och hela sin bildning tillhörde en tidigare period, ej harmoniera med det nya systemet och måste derföre i April 1858 taga afsked.
