Sida 133
galleriet), ställde W. i jemnbredd med samtidens bästa engelska målare och gaf anledning till bans inväljande såsom akademiens associé 1846. Bland hans arbeten under de följande åren förtjena isynnerhet att omnämnas: ”Clarendons fall” (1846, uti Vemon-gal-leriet); ”Carl II:s möte med Nell Gwynne” (1848); ”Jakob II, mottagande underrättelsen om prinsens af Oranien landstigning” (1850) och ”Den franska kongl. familjens fångenskap i Temple” (1851). Den sistnämnda taflan, tillika med hans ”Scen på söderhafvet” (1847) samt ”Charlotte Corday och hennes gång till afrättsplatsen” (1852) blefvo prisbelönta i Liverpool, Glasgow, Manchester och Birmingham. Ar 1852 erhöll han beställning af 8 taflor till prydande af korridoren till underhusets sessionsrum uti nya parlamentsbyggnaden, af hvilka två voro färdiga i början af 1857, nemligen: ”Mont-roses afrättning” och ”Argyles sista sömn.” W. var ännu förliden höst sysselsatt med en annan freskomålning: ”Alice Lisle, huru-ledes hon samlar flyktingarne efter slaget vid Sedgemoor;” äfven ofullbordade äro: ”Drottning Victoria vid Napoleons grafvård uti Invalid-kyrkan,” samt ”Kejsar Napoleon III, då han af drottningen erhåller Strumpebands-orden i Windsors slott;” hvilka tvenne senare taflor han målar på beställning af drottningen. — Sedan 1855 är W. ledamot af kongl. akademien.
Wes4erstrand9 Pehr. Föddes den 27 Febr. 1785; son af komministern i Ukna församling af Linköpings stift Jonas W. 1803 student vid Upsala universitet, 1809 filosofie magister; 1812 registrator och aktuarie vid kongl. general-landtmäteri-kontoret; blef 1813 fältrevisor vid f. d. svenska armén i Tyskland och 1814 fält-kamrerare, sedan dian fullgjort ett uppdrag att granska hannoverska regeringens vidlyftiga räkningar öfver lemnade försträckningar till svenska armén under nästförflutna fälttåg, öfver hvilken granskning en anmärkningsberättelse aflemnades, som uppgaf planen för de sedermera med denna och flera främmande makter afslutna krigs-kostnads-liqvidationer; förordnades 1815 att resa till kontinenten såsom biträde åt dåv. general-intendenten Billberg vid krigsköst-nads-liqvidernas uppgörande med främmande regeringar och ingick efter återkomsten å nyo i tjenstgöring vid landtmäterikontoret, der han 1817 blef ingeniör; antogs 1815 till e. o. kammarskrifvare i statskontoret; förordnades 1817 till statskamrerare och befordrades följande året till ord. statskamrerare i detta verk; erhöll 1818 uppdrag att utarbeta ett nytt formulär till rikshufvudbok, som fullbordades 1829, — och blef nu en af W., i enlighet med det gillade
