Sida 107
”Direetor of the geological mrvey” Han utgaf en serie af förträffliga geognostiska kartor och stiftade det Praktiskt-geologiska Museum i London, der han sjelf höll föredrag. Bland hans skrifter böra biand andra isynnerhet nämnas: ”JResearches in titeoreti-eal geology” och ”Geological observer” (London 1861). Sedan han 1848 erhållit riddarevärdigheten, dog han den 13 April 1855, efter en långvarig plågsam sjukdom, hvaraf han doek ej lät af hålla sig från att så mycket som möjligt fortfara med sina vetenskapliga sysselsättningar.
Dundasi Sir James Wbitley Deans-Dundas, britisk amiral, född 1785, är son till läkaren James Deans i Kalkutta oeh brorson till generalen Thomas Dundas, en utmärkt officer, som dog i Vest-indien 1794. Den unge Deans ingick den 19 Mars 1799 såsom volontär vid marinen och tjenade till en början på linieskeppet Kent, hvilket hörde till den eskader, som i Augusti 1799 tillfångatog den holländska flottan vid Texel och i December 1800 förde general Abercromby till Egypten. Han bivistade såsom flmid-öhipman” belägringen af Alexandria, visade stor tapperhet 1803 vid fregatten Boadiceas strid mot franska linieskeppet Duguay-Trouin, vid borttagandet af korvetten Le Vautour samt vid blockaden af Roehefort, och befordrades 1805 till löjtnant. Såsom befålhafvare på den till engelska gesandtens hos Gustaf IV förfogande ställda Slupen Rosamond deltog han 1807 i Stralsunds försvar mot Fransmännen, äfvensom snart derpå uti expeditionen mot Köpenhamn, och blef sårad genom kreveringen af en bomb vid uppbrännandet af den danska marin-arsenalen. Redan den 13 Oktober samma år följde hans utnämning till postkapten och befälhafvare på fregatten Cambrian, hvilken befattning han sedermera fick utbyta mot befälet på engelska flottans i Östersjön flaggskepp. Den 2 April 1808 gifte han sig med sin kusin Janet Dundas, lord Amesburys dotter oeh arftagerska, hvilken såsom hemgift medförde betydliga gods i Wales, och hvaraf han föranleddes att till sitt eget familjenamn lägga namnet Dundas. Han tjenade ännu i flera år vid östersjö-flottan, fick derefter befälet på fregatten Pyramus, med hvilken han den 20 April 1813 eröfrade den franska kaparen Zebra om 10 kanoner och 38 man samt den 18 Febr. 1814 en annan, benämnd Ville de FOrient, om 18 kanoner och 97 man; hvarpå han 1815 fiek transport till medelhafsflottan. Sedan han år 1819 återvändt till England, förblef han en längre tid utan anställning, till dess han 3*830 erhöll befälet på linieskeppet Prinee Regent om 120 ka*
