Sida 277
det nya kejsarrikets första lysande vapenbragd, hvilken, emedan den var den första, blef honom dubbelt tillräknad. I Laghuat, jzn stad vid yttersta kanten af det algieriska Sahara, predikade en Marabut, som blifvit fördrifven från Tell, det heliga kriget. Ett anfall måste göras; men ståthållaren Randon öfverskattade ortens och de omkringboende stammarnes motståndskraft och trodde sig dessförinnan vara nödsakad att bilda en här af 30,000 man. Pe-lissier hopsamlade emellertid sina stridskrafter och uppbröt på eget bevåg med 6,000 man mot Laghuat. På en dag bief brèche skju- • ten, och på den andra stormades staden. ”Grårdarne äro belagda med lik,’’ skref Pelissier till Paris, ”och på gatorna flyter blod liksom vatten.”
På Krim anförde P. i början den första kåren. Då Canrobert icke var nog energisk, öfverlemnade kejsaren åt honom öfver-befälet (d. 16 Maj 1855). Han uppfyllde fullkomligt de förhoppningar, som man hyste på honom. Belägrings-operationerna togo genast en raskare fart. Den af Canrobert återkallade expeditionen till Asowska sjön afgick på nytt och anställde der stora förhärjningar. Skansarne Kamtschatka och Volhynien, Malakoffs förmurar, föllo d. 7 Juni; och om äfven en första storm på detta sistnämnda verk d. 18 Juni efter stor blodsutgjutelse afslogs, så lät han icke derigenom förlama sig i sin energi, utan vågade efter *8 dagars bombardering d. 8 September en ny storm, som satte honom i besittning af det vigtiga verket och medförde södra delens af Sébastopol fall. Till belöning derför utnämndes han till marskalk af Frankrike och till hertig af Malakoff. — P. har nu afgått som ambassadör till England.
P. är en soldat ur Bugeauds stränga skola och har under en lång strid med Araber och Kabyler till fullkomlig bekymmerslöshet utbildat den energi, som utgör en beståndsdel af hans karakter. Som han tycker om att icke blott slå utan ock tillintetgöra fienden, så skulle han ock, om det gällde något stort mål, vara färdig att offra sin här till sista man, om blott denne sista man planterade franska fanan vid detta mål. Sådana generaler äro omtyckta af franska soldaten, såframt de blott äro rättvisa, och det är P.; officerarne tycka mindre om honom: de kalla honom högdragen och frånstötande.
Prescott* Den utmärkta amerikanska historiéskrifvaren William Hickling Prescott är född d. 4 Maj 1796 i Salem uti staten Massachusetts; han är son till en dervarande advokat. Då gossen
