Sida 469
Leibnitz säger, att ett experiment är en till naturen ställd fråga. Sådan frågan är, sådant blir ock svaret. Bessemer har uppkastat en fråga; och det svar, som han bekommit, bör icke kunna misstydas.
Det förtjenar slutligen antecknas, att, sedan Bessemers metod blifvit utdömd af alla, som pröfvat den, och sedan den blifvit öf-vergifven af uppfinnaren sjelf, då först upptages den i Sverige i välment tanke, att den är passande för vårt goda jern, för vårt träkolsjern.
montenegro under Furst Dnnilo.
L
Det gifves väl knappast något lånd i Europa, som i nyare tider varit så ofta nämndt och dock blifvit så ofullständigt beskrif-vet och kändt, som det lilla oberoende furstendöme, hvilket, beläget vid Adriatiska hafvets östra kust, på italienska kallas Monte-negro och på slaviska Crnagora, således på begge språken: ”Svarta bergssträckan.” Den lärde Valentinelli anförer visserligen i sin förträffliga Bibliografia detta Dalmazia e del Montenegro icke mindre än 57 skrifter, hvilka alla handla om Montenegro; men likafullt är man ej i stånd att uppgifva någonting bestämdt ens om namnets ursprung. Somliga tro, att namnet härrör från klippornas mörka färg eller snarare från de mörka furuskogar, som fordom betäckte dem; andra förmena, att Ivo Strasimir, hvilken i anseende till sin mörka hud kallades Crni, den Svarte, skall, likasom han lemnat sina efterkommande namnet Crnojevic, äfven hafva på det oafhängiga herradöme, han i viss mån grundat, öfverfört namnet Crnagora, det svarta berget (på latin mons niger, på turkiska kawr-kara-dagh9 på albanesiska mål zéze eller mal esija). Maria-no Bolizza från Cattaro, hvilken år 1612 genomreste Montenegro, påstår i sin beskrifning öfver detta land, att Turkarne kallat det Svarta berget af den orsak, att de hatade och fruktade dess invånare, samt att namnet från turkiskan öfvergått till de andra språken; hvilket påstående ock tyckes vinna bekräftelse deraf, att deras Vladika aldrig af Turkarne benämnes annorlunda än ”Svarta munken.” Emellertid har ock namnet Crnagoras härledning från Ivo Crni mycken sannolikhet för sig; ty det var Ivo Strasimir, som
