Sida 541
ett djupt intryck. För andra gången vald år 1852, deltog han med största utmärkelse uti debatterna öfver organiserandet af de nya territorierna, under sessionen af 1853—54. Det honom af presidenten Pierce erbjudna gesandtskapet i Madrid afsade han sig och vände tillbaka till Lexington, der han återtog sin advokatspraktik. Äfven måste han afböja uppmaningen att söka guvernörsplatsen i Kentucky, emedan han ännu ej uppnått den dertill föreskrifna åldern. Då emellertid, i Juni 1856, det demokratiska konventet sammanträdde i Cincinnati för att komma öfverens om kandidaturen för det förestående presidentvalet, blef B. föreslagen till vicepresidents-platsen, hvartill han i November verkligen blef vald med stor majoritet. Att man, oaktadt hans ungdom, anförtrodde honom ett så högt embete, är ett bevis på det anseende, han åtnjöt inom sitt parti. I det man på presidentstolen upphöjde Buchanan, såsom den siste af den äldre amerikanska statsmannaskolan, ställde man B. vid hans sida såsom en representant af det unga Amerika. Den 4 Mars 1857 tillträdde han sin befattning, hvarmed ordförandeskapet i Förenta Staternas Senat är förenad.
Canlno. Charles Lucien Jules Laurent, prins af Canino, son af kejsar Napoleon I:s bror, Lucien Bonaparte, har genom åtskilliga arbeten gjort sig känd som skicklig zoolog. Prinsen var född år 1803. I politiken hyllade han radikala åsigter och blef derföre 1847 bortvist från Venedig, med anledning af hänsyftningar i ett tal, hållet på ett naturforskaremöte. Prinsen var i November 1848 chef för republikanska partiet i Rom och president i konstituerande församlingen, men flydde, efter fransmännens intågande, till Frankrike. Han blef fängslad och förd till Havre, hvarifrån han begaf sig till England, men fick dock sedermera åter tillåtelse att uppehålla sig i Frankrike. Han lefde också sedan 1852 i Paris och skulle just tillträda den enkom för honom skapade beställningen som direktör för botaniska trädgården, då han dog d. 30 Juli 1857. — Hans första arbete, American ornithology, utgafs i Phi-ladelphia 1825; bland hans öfriga skrifter märkes förnämligast: Observations sur Vétat de la, zoologie en Europé, utom flera värderika uppsatser i franska och italienska naturvetenskapliga tidskrifter. Uti Italien hade han dessutom verkat såsom stiftare af de vetenskapliga kongresserna. Prinsen af C. var sedan 1822 gift med prinsessan Zénaide Charlotte Julie, enda dottern af konung Josef Bonaparte och Julie Clary (syster till Sveriges enkedrottning), och hade med henne tolf barn, af hvilka åtta, tre söner (Joseph,
