Sida 33
Ganges och Bengalen.
Då Hinduernas religion ursprungligen var en natur-religion, så får man ej undra på, att Bengalens ymnighet spridande flod, hvilken, innan den når hafvet, genomströmmar ett område af mer än 650 mil*), blef delaktig af gudomlig dyrkan. Ganges är verkligen Brahma-dyrkarnes heliga ström, hvars vatten renar de lef-vande från synden och förflyttar de döda till himlen. Vissa orter på Ganges’ stränder gå och gälla för synnerligen heliga. Till dem hörer Benares, den på Slavas treudd hvilande staden, och Hard-war, der Wischnu satte sin venstra fot, då han med ett enda steg gick öfver från Himalaya och dess omgifvande berg till ön Ceylon. Helig är också Ganges’ källa, ”Ko-mulen,” en nedanför en gletscher befintlig grotta, utur hvilken floden störtar ned från en höjd af 300 fot.
För att icke gå miste om den «ynnerliga heligheten af detta ursprung från mulen af det mest ärade djuret, står Hinduen, i trots af vetenskapens alla invändningar, fast dervid, att uti Bha-girathi se Ganges’ källflod; i sjelfva verket är det dock Alaknanda, hvilken har ett längre lopp och en större vattenmassa. Vid Deo-prag, omkring 10.mil ofvanom Hardwar, förena sig de begge floderna, och vid Hardwar träda de ut på den stora hindostanska slätten. Härifrån till hafvet har Ganges blott ett fall till, och det af 1000 fots höjd. Dess betydligaste tillflöde är Dschumna, men äf-ven från Brahmaputra mottager den en mängd vatten genom fyra stora bikanaler. Dess bredd är en dryg mil, och på sina djupaste ställen bildar den under den regniga årstiden en vattenmassa af 60 fots höjd. Af dess åtta mynningar är endast Huglyarmes’ segelbar för lastade skepp, och i alla fall ej utan fara för sådana, som gå djupare än 15 fot.
På ungefär 70 mils afstånd från hafvet begynner Ganges-deltat, som är dubbelt så stort som Kil-deltat. Dess flacka alluvial öfvergår vid kusten till slammbankar, som äro i ständig rörelse. När ett skepp har lyckligt kommit öfver denna gräns, så befinner det sig i en fruktansvärdt osund labyrint af saltsjöar, floder, vikar, slammbankar, sandöar, skogskärr (dschungler) och trädbeväxta öknar, de så kallade Sunderbunds, hvilka fått sitt namn af Sundry-trädet, som på dem mest förekommer. Här är ett tillhåll för alla möjliga slags farliga eller besvärliga djur, från moskiterna och skorpionen till glasögonsormen (Cobra di CapeUo), till krokodilen
*) Hör menas öfverallt geografiska mil.
