Samtiden. 1858

begrepp att låta bearbeta ett stenkolsverk, som han trodde sig hafva upptäckt, då hans öde kallade honom till Afrika. Engelska regeringen hade nemligen, sedan den antagit James Richardsons förslag att låta utrusta en politisk och kommersiell expedition till det inre af Afrika, äfven medgifvit, på ansökan af professor A. Peter-mann och riddaren Bunsen, att två tyska forskare skulle få åtfölja expeditionen; och på rekommendation af Alexander von Humboldt, Karl Ritter, Rose, Encke samt andra utmärkta lärda, blefvo d:r Overweg och d:r Barth dertill utsedda. Omkostnaderna för resan öfvertogos till en del af engelska regeringen, men hufvudsakligast af geografiska sällskapet i Berlin och af preussiska konungen. De begge Tyskarne, som skyndat före Richardson, anlände öfver Marseille till Philippeville och derifrån öfver Bona och Tunis den 18 Januari 1850 till Tripoli. Efter en kortare exkursion genom trakten af Djebel, Ghurian, Tarhona och Meseliata, uppbröto de med Richardson den 24 Mars från Tripoli för att tåga söderut och forblefvo sedan tillsammans under hela färden genom Fesan, Ohat, den stora öknen samt Air och Damerghu, hvarvid 0. hufvudsak-ligen sysselsatte sig med astronomiska, meteorologiska, hypsometri-ska och geologiska observationer. Det är hans bemödanden, man isynnerhet har att tacka för en riktig kännedom om den fysikaliska beskaffenheten af Sahara, som befanns vara ett stort högland i stället att den förut allmänt hölls för en låg slätt. I Januari 1851 lemnade 0. och Barth sin följeslagare Richardson, som ämnade sig direkt till Kuka, men föll under vägen ett offer för klimatet. De vände sig till en början gemensamt mot Katsena; men i den lilla staden Tassana åtskiljdes äfven de, för att sålunda inom omfånget af sina forskningar bringa ett så mycket större gebit. 0. tog en vestlig rigtning, besökte de båda hedniska, af ingen Europé förut beträdda landskaperna Mariadi och Oober, och anlände sålunda öfver Sinder och Maschena till Kuka (7 Maj 1851), der Barth redan den 2 April öfver Katsena och Kano hade inträffat. Härifrån företog nu 0., dels ensam, dels i sällskap med d:r Barth, en series af kortare resor, som blefvo af högsta vigt i afseende på de omkring Tsad-sjön belägna ländernas geografi. Dernäst befor han, med en från Tripoli på den långa, mödosamma vägen genom öknen medförd båt, denna sjö och genomforskade (Juni till Augusti 1851) dess öar och holmar, som bebos af den djerfva röfvarestam-raen Biddumas. Sedan kringgick han i sällskap med Barth norra stranden af Tsad och inträngde i Kanem (Sept. till Nov. 1851). Vidare medföljde han på ett af sultanen af Bornu anstäldt röfvare-