Sida 182
Théâtre français och Rachel
och endast veziren Acomat återgafs af herr Maubant på ett i det hela värdigt sätt. Atalide spelades likaledes endast högst medelmåttigt af syster Rébecca; hennes uppträdande röjer lika mycket brist på talang, som Rachel var genialisk.
Af alla dramer, i hvilka jag sett Rachel uppträda i Parist utmärker sig endast Advienne Leeouvreur af Scribe och Legouvé på ett fördelaktigt sätt genom en verkligt lyckad ensemble. I sista akten hafva författarne ålagt artisten den olycksaligt oestetiska uppgiften, att genom luktande på en med strychnin förgiftad blomsterbukett undergå en långsam, af förfärligt qvalfulla krampattacker åtföljd dödskamp. Dermed gifves bravur-aktrisen det bästa tillfälle att ådagalägga hela sin öfverväldigande, snart sagdt demoniska talang. Rollen är allt igenom så kryddad med allt, som kan stimulera passionen, att man, till och med om man på det hela taget vet med sig sjelf, att man eger en bättre smak och känslorigtning, ändock vid dessa knalleffekter ovilkorligen hänföres till en oförnuftig entusiasm. Innehållet är följande: Hertiginnan
af Bouillon älskar grefve Moritz af Sachsen, som, gynnad af henne, med franska penningar och trupper ridderligt kämpar om den kur-ländska hertigs-värdigheten. Efter ett lysande fälttåg återvänder han till Paris för att vidare fortgå på sin ärorika bana; i behof af ett nytt understöd från hertiginnan, är han på samma gång fängslad af behagen hos Adrienne Leeouvreur, den unga, talangfulla skådespelerskan på théâtre français. Hans höga gynnarinna kommer under fund med detta förhållande och låter, för att hämnas, i anledning af en af henne uppköpt, af honom utgifven skuldförbindelse å 60,000 francs, kasta den otrogne älskaren i fängelse, hvarutur Adrienne befriar honom genom försäljningen af sina diamanter, d. v. s. genom uppoffring af hela sin förmögenhet. Hertiginnans förbittring vänder sig nu uteslutande mot medtäflarinnan ; och ursinnig svartsjuka förmår henne slutligen till det skändliga brott att förgifta den sistnämnda genom en henne i hennes älskares namn tillsänd bukett. Andra, tredje och fjerde akterna äro mästerligt bearbetade: de upprulla för oss ett verkligt galleri af de pikantaste scener, som visserligen följa nog tätt på hvarandra, men af hvilka åtminstone en del icke sakna en djupare psykologisk sanning'. Från lifvet bakom kulisserna i Comédie française, der Adrienne för första gången uppträder som Roxane i Racines Bajazet, införas vi i hertiginnans salong, der konstnärinnan, inför en krets af personer ur stora verlden, deklamerar en af sina stora monologer ur Racines Phädra; och derifrån föras vi vidare till
Källa: Project Runeberg ·