Samtiden. 1858

Man skulle kunna säga, att figurerna på detta storartade landskap äro Centaurer; ty Gaucho’n är så godt som sammanväxt med sin häst; man rider allmänt, till och med tiggaren ej undantagen; och när en olycklig vill antyda, att hans elände stigit till den högsta grad:, så säger han: 11 Jag är nödsakad att gå till fots!11 Uti ett land, der de s. k. Campasta hafva sina boningar på två k tre timmars väg från hvarandra, kan bildningen ej hafva något hem. Under sådana förhållanden får man ej tänka på hvarken ordnade kommunalförhållanden eller något skolväsen, eller ett bildande utbyte af åsigter och idéer. Endast hufvudstadens invånare är bildad, men han är också loj, och förer ständigt på tungan den lates äisklingsord: ”1 morgon!11 För framtiden kan den lyckliga omständigheten blifva af vigt, att befolkningen, ehuru rå och liknöjd den är, åtminstone har obemängdt blod i sina ådror. I de argentinska provinserna finnes nemligen intet spår till detta racernas grufliga mischmasch, som eljest råder i de sydamerikanska staterna. Men i alla fall är föga utsigt till ett förkofringstillstånd, om icke den europeiska utvandringen kommer emellan. Creolerna inse detta sjelfva, och underlätta derföre på allt sätt främlingars inflyttning. Om det vore möjligt att leda utvandringen, så borde man rigta den till PlatiiStrömmen. Klimatet, jordmånen, invånames sinnesstämning och handelsförhållandena äro gynnande. Man har förehaft en plan, att anlägga militärkolonier, som skulle strä&a sig från Bahia Bianca och El Carmen ända till Anderna och hafva det syftemålet, att skydda den stora verldsstråten från haf till haf, som man föreslår i denna högeligen gynnsamma trakt.

Det största hindret för ett civiliseradt tillstånd på Pampas-slätterna utgöres af Indianerna. Man lärer bli nödsakad att förgöra dessa röfvarehorder, likasom man utrotar de vilda djuren uti en trakt, der plogen skall skära sina fåror. Gaucho’s äro inga fega Mexikaner, och likväl finnes det uti Pampas, likasom uti de intill Förenta Staterna angränsande provinserna, hela sträckor, der Indianerna mördat hvarenda menniska. Men det finnes också säkra trakter, och dessa borde närmare tagas i ögnasigte af vännerna till en planmessig utvandring. — Det ofvannämnda Andree’ska verket ger i sådant afseende de fullständigaste upplysningar.