Sida 371
Radetzky, fältmarskalk
fa vilka, såsom ett erkännande af det tappra försvaret, fingo tillåtelse att fritt aftåga med full krigshonnör.
I 1799 års fälttåg gafs Radetzky, nu öfverstlöjtnant, åt baron Mêlas såsom general-adjutant. I drabbningen vid Trebia förde han den till förstärkning på slagfältet inträffade furst Lichtenstein jemte några grenadierbataljoner och ett ryttareregimente längs floden, genom träd och småskog undangömd för fienden, i dennes rygg och bidrog derigenom väsendtligt till segern. Två månader derefter vid Novi var det åter hans skarpblick, som medförde segern. Ännu vacklade striden hit och dit och tycktes snarare vända sig till skada för de förenade ryssarne och österrikarne, då Mêlas erhöll order att rycka fram mot fiendens midt. Radetzky insåg, att ett anfall i denna rigtning alldeles icke hade någon utsigt till framgång, hvaremot en rörelse mot fransmännens högra flank och i ryggen lofvade att blifva afgörande. Radetzkys enträgna föreställningar förmådde verkligen öfverbefalhafvaren att i denna rigtning låta två brigader afgå, hvilkas uppträdande sänkte segerns vågskål åt de allierades sida.
Mêlas gaf nu sin general-adjutant oinskränkt förtroende och gjorde sällan något af vigt utan hans råd. Derigenom uppstodo misshälligheter med generalqvartermästaren Zach, som ansåg Radetzkys verksamhet såsom ett ingrepp i sina rättigheter. Båda voro i militäriskt afseende ganska olika karakterer. Radetzkys raska beslutsamhet och praktiska sinne passade illa för den betänksamme Zach, som icke sällan umgicks med de mest abstrakta idéer och ville föra kriget efter rent matematiska reglor och begrepp. Slutligen kom det till öppen brytning. Fälttåget förlängdes ändå till vintern och slutades egentligen med eröfringen af Cunea, den enda fasta plats, som fransmännen ännu egde i Pothal. Generalqvartermästaren rådde till ett vinterfälttåg, och hans idéer bekämpades i krigsrådet afgjordt af Radetzky; ty det fattades penningar, proviant oeh vagnar, och den till operationernas skådeplats ämnade trakten var alldeles utsugen. Då generalqvartermästaren såg sig öfverrö-stad, drog han upp ur fickan en skrifvelse af ministern Thuguth, hvilken innehöll en uppfodran ”att af alla krafter bereda ett vin-ter fälttåg” och befullmäktigade öfverste Zach att ”i stället för en laglig order förevisa befälhafvaren denna skrifvelse.^ Hvad alla hade afrådt, försökte man likväl nu, åtminstone Ull en del, under nästan öfvermenskliga ansträngningar af trupperna och med så godt som ingen framgång, att verkställa. Men för detta uppträdes skull oeh då han kände sig nr stånd att utan arméens uppoffring utföra
Källa: Project Runeberg ·