Sida 163
Djurrikets indelning.
163
hafva fjäderlika pannspröt, lefva af växtsafter). Moskiter kallas flere högst besvärliga myggarter i de varma länderna.
5 ordningen, Fjärilar. Hafva 4 stora vingar och sugmun. Larverna, som kallas löfmaskar, göra betydlig skada. Dagfjärilarna hafva större vingar och vackrare färger än nattfjärilarna. Till de förra höra kdlfjäriln (larven kallas »kålmask»)
och nässelfjäriln; till de senare målarna och den nyttiga silkesfjäriln (från Kina), hvars larv spinner kring sig en ända till 1000 meter lång silkestråd.
6 ordningen, Skalbaggar. De främre vingarna (täckvingar) äro hornartade och hållas under flykten upprätt, de bakre hinnartade (flygvingar); mundelar bitande. Ex.: sandlöpare \ dykare, som om dagarna vistas i vatten, om nätterna flyga omkring och då ofta slå mot' fönsterrutorna, måhända troende dem vara vatten; lysmasken, hvars vinglösa
hona utsänder ett sken från de bakersta kroppsringarna; tordyflarna, som lefva i spillning. Tordyflarna voro fordom helgade åt Tor och ansågos till följd däraf af munkarna såsom oheliga och fingo af dem sitt namn (dyfvel = djäfvul). Anmärkningsvärdt är att en närstående art hölls helig i det gamla Egypten. Vidare omnämna vi spanska flugan,
Randig dykare.
Lysmask.
Spansk fluga.
som är grön och för sin giftighets skull användes till dragplåster; bark-borrarna, hvilkas larver göra stor skada i skogarna genom att gnaga sig gångar i träden, samt den synnerligen skadliga ollonborren, hvars larv (»fettpölsan») lefver 3-4 år i jorden och förtär alla slags rötter, potatis o. d. Mullvaden är vår verksammaste hjälp mot detta skadedjur. 7 ordningen, Steklar. Hafva 4 flygvingar samt både bitande och sugande mundelar. Ex.: bi, geting, humla, myror.
Alla hittills nämnda djur sakna inre benbyggnad (skelett) och kallas därför Ryggradslösa djur.
Källa: Project Runeberg ·