Sida 176
Djurrikets indelning.
176
l ordningen, Pungdjur. Ungarna, hvilka födas föga utvecklade, bäras af honan i en säckformig hudfäll under buken. Ex.: myrpiggsvinet^ näbbdjuret, en öfvergångsform till simfåglarna, sannolikt de enda däggdjur, som lägga ägg (äggen rufvas af myrpiggsvinet i pungen);
punghare, - råtta (Amerika), - märd, - varg, känguru m. fl. (de flesta i Australien).
2 ordningen, Hvalar. Lefva i hafven. Främre lemmarna likna fenor, bakre saknas; kroppens rörelseorgan är en vågrät stjärtfena (fiskarnas är lodrät); kallas ofta orätt hvalfiskar. Ex.: grön-landshval, rörhval, sillhval.
Dessa stora djur (20-21 m.) Kungsfågel. ' ... , \ , " .
sakna tänder och hafva i
stället i öfverkäken ända till 300 benskifvor, kallade barder (»fiskben»), som sitta parvis likt gardiner. Dessa jämte det kroppen omgifvande späcklagret göra, att hvalarna ifrigt jagas. Till tandhvalarna, som hafva spetsiga tänder (men inga barder), höra delfinerna, till hvilka
Myrpiggsvin och näbbdjur.
räknas späckhuggaren, grindhvalen, tumlaren m. fl.; narhvalen med en
lång, spiralvriden stöttand (hos hanen); kaskeloten eller pottftsken o. a.
3 ordningen, Tjoekhudingar. Djur med hofvar eller klöfvar och tjock
hud; idissla icke. Ex.: noshörningar, klumpiga djur med ett eller två
Källa: Project Runeberg ·