Sida 179
Djurrikets indelning.
179
underkäken. Magen består af 4 afdelningar. Födan grof tuggas först och nedsväljes, hvarvid den kommer ned i den stora våmmen; därifrån går den i mindre partier till nätmagen och uppstötes i form af bollar till munnen. Den omtuggas nu väl och sväljes för andra gången, passerar då (liksom också drycken) förbi öppningen på våmmen och går in i bladmagen samt därifrån till löpmagen, som afsöndrar den sura magsaften (»löpet»), och så in i en mycket lång tarm. Ex.: kameldjuren, hvilka förete en i många fall afvikande byggnad. De sakna nämligen horn och bladmage och trampa ej på klöfvarna, utan på en grof sula eller trampdyna, som hindrar dem att sjunka ned i sanden. Hit höra dromedaren eller enpuckliga kamelen (Arabien, norra Afrika) och tvdpuckliga kamelen (östra Asien) samt lamadjuren, som sakna pucklar (Sydamerika; både vilda och tama). I Tibets berg lefver mysk-hjorten, som saknar horn, men i stället begagnar öfverkäkens långa hörntänder såsom vapen. Hanen har vid nafveln en körtel, som innehåller mysk (parfym och läkemedel). Den långhalsiga giraffen har 2 hudbeklädda hornutskott på pannan. Han lefver i Afrika och betar mera på träden än på marken. - Hjortdjuren hafva greniga horn, som årligen fällas. Hit höra den ståtliga kronhjorten (Sydeuropa, Skåne), dofhjorten (i djurgårdar), rådjuret, renen (båda könen hafva
horn; hos öfriga hjortdjur en- Sengångare.
dast hanarne) och älgen. -
Boskapsdjuren hafva ihåliga horn, som icke fällas och som sitta på ett benutskott, kvicket. Vi nämna antilopsläktet med talrika arter i Afrika, t. ex. gasellen, och en art i Europa, gemsen (Alperna). Af getsläktet hålles den tama geten i alla land, angorageten i Mindre Asien lämnar det s. k. kamelgarnet, af kaschmir-getens ragg väfvas dyrbara schalar. Af vanliga faret finnas många raser, såsom merinosfåret från Spanien, cotswoldfåret från England m. fl. Nötboskapen förekommer likaledes i en mängd raser, hvaribland de engelska korthorns- och Ayrshire-raserna räknas till de förnämsta. I Nordamerika kringströfvar bison, orätt kallad buffel, och en närstående (måhända samma) art anträffas i Litauen och på Kaukasus; kafferbuffeln lefver i Afrika och vanliga buffeln både vild och tam i Sydasien.
Källa: Project Runeberg ·
