Sida 190
Människokroppens byggnad.
190
i det skick, att dess närande beståndsdelar kunna tillgodogöras af kroppen.
På tarmarnas insida finnas en mängd fina utväxter, det s. k. tarmluddet. I detta stannar den förtunnade födan och uppsuges därifrån dels af blodkärl, dels af särskilda mjölksaftkärl; dessa förena sig till ett större rör, som utmynnar i en blodåder nära vänstra nyckelbenet. På detta sätt kommer födan in i blodet. Obrukbara ämnen föras in i tjocktarmen och aflägsnas ur kroppen.
Andningsorganen och andningen (respirationen). Alla lefvande varelser, så väl djur som växter, upptaga i sitt inre syre och utandas en motsvarande mängd andra gaser, förnämligast vattengas och den
giftiga kolsyran. De organ, i hvilka syret intränger, äro hos landdjuren lungor eller luftrör, hos i vatten lefvande djur gälar.
Då blodet kommer ifrån kroppen till andningsorganen, är det niörkrödt, beroende på närvaron af kolsyra, venöst blod. Kolsyran bortgår, och i stället upptages syre; blodet blir då ljusrödt, arteriellt blod. Luften inkommer hos människan genom näsan eller munnen till svalget. Grenom ljudspringan, som alltid står öppen (utom då den vid sväljandet täckes af struplocket), går luften in i luftstrupen och därefter genom dennas båda grenar, bronkerna, till lungorna. Bronkerna upplösas i allt finare grenar, tills deras yttersta spetsar blifva mikroskopiska. Lungorna bestå af otaliga, likaledes för blotta ögat osynliga celler, till hvilka luften intränger genom de ofvannämnda fina rören. Bland dessa celler utbreder sig ett tätt nät af ådror, hårkärl, med så tunna väggar, att blodet väter igenom. Därvid afgår kolsyra, och det mörkröda blodet blir ljusrödt.
Men kolsyran och den åtföljande (vid kall väderlek synliga) vattengasen få icke kvarstanna i lungorna. Mellangärdet höjer sig, bröstkorgen sammandrages, och lungorna hoptryckas, hvarvid de nyss nämnda gaserna utstötas. Men nästa ögonblick ske motsatta rörelser, lungorna vidgas och fyllas med ny luft. *)
Luften består af 2 gaser: syre och kväfve (21 delar syre, 79 delar kväfve). Af dessa har syret stor benägenhet att förena sig med
Matsmältningsorgan.
*) Man bör aldrig andas genom munnen, emedan på denna väg skadliga ämnen lättare inkomma.
Källa: Project Runeberg ·