Sida 193
Människokroppens byggnad.
193
hålans öfre del, och lilla hjärnan baktill och under den stora. Stora hjärnan består af en yttre, grå substans och en inre, hvit. På ytan ser man en mängd fåror, mellan hvilka ligga de tarmlika vindlarna. Sådana finnas endast hos däggdjuren och icke ens hos dem alla*).
I lilla hjärnan har den hvita substansen formen af en liten buske med blad. Denna kallades fordom lifsträdet, emedan lifvet förmodades hafva sitt säte där.
Från hjärnan utgår ryggmärgen. Äfven denna består af grå och hvit substans, men här ligger den grå inuti och visar i tvärsnitt en x-formig figur. Dess öfre del kallas förlängda märgen; här är den v-formiga s. k. lifsknuten (af grå substans) belägen. Det är denna punkt, som toreadoren på de spanska fäktarebanorna söker träffa, då den rasande tjuren störtar mot honom. Grenoni förlängda märgens sträckning hämmas andningsrörelserna**). Skada å stora hjärnan medför hos människan oftast döden. Undantag förekomma dock, såsom då en person fick en stenborr drifven midt genom hufvudet och dock lefde i flere år. Retning å stora hjärnan medför ej smärta, men muskelsammandragningar. Retas högra hjärnhalfvan, ske muskelrörelser i kroppens vänstra hälft och tvärt om. En groda, dufva eller katt, som beröfvats stora hjärnan, lefver en tid och verkställer maskinmässigt vissa rörelser. Af hjärnans storlek beror graden af intelligens. Mannens hjärna väger i medeltal 1,300, kvinnans 1,200 gram. Hos idioter väger den alltid mindre än 1000 (i enstaka fall 300) gram. Begafvade personer ha stora hjärnor. Franske zoologen Cuviers hjärna vägde 1830 gram, skalderna Byrons 1800 och Schillers 1785. Genom tankearbete ökas vikten. Under kriget 1870-71 gjordes vägningar af en mängd hjärnor: man hade rik tillgång på material. Det bekräftade sig då, att läkarnes hjärnor vägde mer än soldaternas. Missbildning å skallen medför missbildning af hjärnan och därigenom af karakteren. - Om man tänker sig en linje dragen från pannan till framtänderna i öfverkäken och en annan därifrån till öronöppningen, så angifva dessa linjer den s. k. ansiktsvinkeln. Hos människan är denna till följd af hjärnans storlek störst; hos hvita rasen 80°, hos negrer och andra lågt stående folk 60°-70°, hos forntidens greker ända till 90° (= en rät vinkel). Aporna hafva en vinkel af 30°-60°. Hos öfriga djur är den mycket spetsig, i det att tuggverktygen starkt framträda, och kan ofta ej uppmätas. Hjärnan är då mindre och likaså begåfningen.
Man må icke tro, att en stor hjärna under alla omständigheter motsvaras af hög intelligens. Då skulle hvalen och elefanten med sina hjärnor om 18-1900 grams vikt i snille öfvergå Byron och Schiller.
*) Ju tydligare vindlar, desto högre intelligens.
**) Exempelvis vid hängning. En dum och farlig lek, kallad »kungens markatta», har också någon gång haft döden till följd.
Enhvar sin egen lärare. I. ' 13
Källa: Project Runeberg ·