Sida 314
Vattnet
314
Nedanför erosionsområdet förer floden ännu i sin fåra fram de uppslammade massorna och kan på detta sätt transportera dem ännu långa stycken. Men efter hand af tager vattnets hastighet, och partiklarna sätta sig så småningom till bottnen, först de större och tyngre eller stenarna och gruset, sedan de finare eller sanden och slutligen de allrafmaste, bildande lera. Flyter floden ut i en sjö, blir denna afsättning ytterst regelbunden; närmast stranden aflagras gruset, längre ut sanden och längst ut leran. Sådana aflagringar kallas med ett gemensamt namn sediment. De af floder genomflutna sjöarna fyllas sålunda efter hand genom de nämnda aflagringarna, och på samma gång-klaras vattnet upp, så att floden vid sitt utflöde ur sjön oftast har klart och genomskinligt vatten, såsom Gröta älf vid sitt utflöde ur Ve-nern och llhöne vid utflödet ur Genévesjön.
^z^;^ c
Källa: Project Runeberg ·
