Sida 313
Vattnet
313
komna förstörelseverk är i full gång. Dylika fenomen äro likaledes inom andra trakter af vårt land mycket vanliga.
De förvittrade bergen sönderfalla ofta efter förklyftningssprickorna i stora block, som emellanåt bibehålla sitt läge, så att man tydligen ser, att de en gång varit sammanhängande. Vidstående fig. 22 visar en dylik samling af block, som blifvit skilda från hvarandra och från själfva berget genom vittring.
Genom bergytans förvittring förberedes fältet för vattnets mekaniska verksamhet. Det rinnande vattnet erhåller därigenom goda angreppspunkter på den skrofliga och porösa ytan, lössliter efter hand det ena stycket efter det andra samt för dem med sig i sitt lopp
Fig. 22. Vittrad och förklyftad granit i trakten af Askersund. (Efter E. Erdmann}.
under form af sand eller grus; t. o. m. stora stenblock transporteras på detta sätt från höjderna ned i dalarna. Under sin färd nedåt verka sanden och gruset dessutom af nötande på den underliggande berghällen, och dessa verkningar kunna understundom nå en ansenlig utsträckning, såsom i de beryktade canons i N. Amerika, af hvilka fig. 23 lämnar en bild. På detta sätt bildas djupa fåror eller rännor i bergen, och s. k. erosionsdalar uppstå. Denna vattnets verksamhet kallas nämligen erosion, som kan öfversattes med afnötning eller urgräfning.
För att dylika erosionsdalar skola bildas fordras naturligtvis, att vattnet skall flyta utför en tämligen stark sluttning, ty så snart denna blir svagare, inträder ett helt annat förhållande - vattnet af sätter de partiklar det fört med sig från de högre belägna trakterna. Yi föras därigenom till betraktande af vattnets aflagrande verksamhet.
Källa: Project Runeberg ·