Sida 322
Isens verksamhet
322
emellertid på högra sidan se en mörk massa, endast af en smal isrand skild från bergväggen. Detta är sidomoränen, som för öfrigt här mäter mer än 20 meter i bredd och icke så ringa mäktighet, fastän den på fotografien delvis är dold under snö. På följande figur 31 framträda sidomoränerna mera tydligt.
För att förklara tillkomsten af de mörka, slingrande banden på midten af Aletschglacieren, hvilka äro ingenting annat än stora moräner de också, taga vi fig. 31 till hjälp. Denna visar, hur förhållandet blir, när två från olika håll kommande glacierer förenas, hvilket är en ofta inträffande företeelse inom glacierområdena. Saken är helt enkel; den enas högra sidomorän sammanflyter så att säga med den andras vänstra, och den härigenom uppkomna moränen fortsätter sedan på midten af den nedåt flytande giacieren, bildande en midtmorän emellan de båda andra, som fortsätta såsom sidomoräner. Komma så en eller flere glacierer till längre ned, uppstå nya midtmoräner. Det på fig. 30 af-tecknade partiet af Aletschglacieren visar tre tydliga midtmoräner och angifver sålunda lika många sammanflöde!! af glacierströmmar.
Sido- och midtmoränerna benämnas med ett gemensamt namn yt-moräner till skillnad från bottenmoränen, som finnes under själfva giacieren. Mellan själfva isen och den underliggande berghällen finnes nämligen ett lager af grus, stenar och fint slam, som följer med giacieren nedåt. Därjämte sitta en mängd stenar och gruspartiklar infrusna i själfva isen, hvilka naturligtvis följa denna åt. Grenom denna transport och särskildt också genom trycket af hela den of vanliggande ismassan afnötes och afslipas den underliggande berghällen och framträder efter isens af smältning såsom en rundad och glättad yta, som dock vanligtvis är försedd med djupare eller grundare repor, uppkomna därigenom, att de i giacieren infrusna stenarna och sandkornen af ismassan pressats mot hällen och under sin rörelse inristat dessa fåror, hvilka af geologerna kallas re ff lör. På våra svenska berg äro dylika refflor mycket vanliga, och de hafva där bestämda riktningar, som angifva rörelseriktningen för de ismassor, hvilka en gång betäckt vårt land och om hvilka vi i det följande få tillfälle att närmare tala. Äfven flere af stenarna i bottenmoränen hafva under rörelsen erhållit refflor; och då vi finna dylika repade stenar i våra grustag, kunna vi därför med bestämdhet säga, att de en gång ingått som beståndsdelar af en bottenmorän.
Materialet till bottenmoränen härrör, såsom vi sett, till en del från den underliggande, af nötta berghällen. Men äfven från ytmorä-nerna kommer ett icke obetydligt och sannolikt det största tillskottet. Grlacieren genomdrages nämligen af talrika sprickor, i hvilka det på ytan framrinnande smältvattnet störtar ned, medförande icke obetydliga mängder grus och sand, hvartill vidare kommer att en mängd större
Källa: Project Runeberg ·