Sida 380
Värmet
380 /
Organiska ämnen utvidga sig ej, då värme tillföres, men detta beror därpå, att i allmänhet en mängd vatten afdunstar från kroppen.
Flytande kroppars utvidgning är större än de fastas, hvilket synes af följande tabell, där utvidgningen af volymsenheten vid en temperaturstegring af 1° (utvidgningskoefficient) är angifven för några flytande kroppar:
kvicksilfver 0,oooi8, vatten 0,00042, alkohol 0,ooii.
Då temperaturen växlar, ändras kropparnas specifika vikt. Detta måste beaktas särskildt vid barometern; det måste nämligen vid samma lufttryck blifva olika höjd på kvicksilfverpelaren alltefter kvicksilfrets olika specifika vikt. När således en barometer afläses, iakttages temperaturen och barometerafläsningen reduceras till temperaturen 0.
Särskild uppmärksamhet* förtjänar vattnet, som utvidgar sig, då temperaturen sjunker eller' stiger från + 4; dess minsta volym och största täthet är således vid temperaturen + 4. När alltså vid hösten värmet borttages från vattnet i en sjö, faller dess temperatur i hela sjön snart till + 4, emedan, då värmet bortgår vid ytan, vattnet där blir tyngre och sjunker, hvarvid det varmare vattnet stiger uppåt för att afgifva sitt värme; men om sedan temperaturen på ytan sjunker mera, blir vattnet lättare och flyter ofvanpå samt hindrar därigenom värme att bortgå från de lägre lagren, hvilka alltså bibehålla temperaturen + 4.
Gasers utvidgning är större än fasta och flytande kroppars; luftens utvidgningskoeflicient är 0,oo36(>. Då luften uppvärmes, blir dess specifika vikt mindre. Grenom att uppvärma olika luftlager kan man alltså få luften i strömning, l närheten af en varm kakelugn stiger luften uppåt, utbreder sig efter taket, sjunker ned vid ytterväggarna för att åter strömma upp vid kakelugnen. Draget i våra skorstenar beror på att den uppvärmda luften stiger uppåt.
Vindarna bero ock på ojämn uppvärmning af atrnosferen. Passad-vindarna t. ex. uppkomma däraf, att luften i närheten af ekvatorn uppvärmes, hvarvid den stiger uppåt och ersattes af luft från polerna. På norra halfklotet skulle således uppkomma nordlig vind, på det södra sydlig vind, men till följd af jordens rotation mot öster och luftpartiklarnas tröghet uppstå skenbart nordöstlig vind på norra och sydöstlig vind på södra halfklotet. Samtidigt rör sig luften i de högre luftlagren i motsatt riktning.
Vi hafva sett, att man med termometern mäter temperaturen hos en kropp eller huru varm kroppen är och att temperaturen stiger, då värme tillföres. Vi hafva nu att observera, att olika kroppar behöfva olika mängd värme för att uppvärmas lika mycket, vidare att för samma slags kropp behöfves mera värme, ju större vikt kroppen har, samt äfven mera värme, ju mera temperaturen stiger.
Källa: Project Runeberg ·