Read Runeberg

Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium

Originalsida 381
Originalsida 381
Originalsida 380
Originalsida 381
380–381

Sida 381

Värmet

381

För att mäta något behöfva vi en enhet af samma slag, t. ex. för att mäta en längd behöfves en längdenhet, för att mäta en yta behöfves en ytenhet o. s. v. När det således blir fråga om att mäta värme, behöfva vi en värmeenhet; denna enhet kallas kalori och är det värme, som behöfves att höja temperaturen hos en kilogram vatten frän O till 1.

Specifikt värme är det antal kalorier, som behöfvas för att höja temperaturen l (grad) hos ett kilogram af en kropp. Dess värde för några kroppar är angifvet i följande tabell:

vatten l,ooo glas 0,197 väte 3,404

is 0,500 zink 0,095 luft 0,237

vattenånga 0,475 kvicksilfver 0,033 kolsyra 0,2if>.

Då värme tillföres en fast kropp, stiger dess temperatur, till dess kroppen börjar ändra aggregationstillstånd, hvarvid temperaturen förblir konstant, så länge något af den fasta kroppen återstår. Det värme, som då tillföres, åtgår till smältning och har olika värde för olika kroppar samt för olika mängder af samma kropp. Det värme (mätt i kalorier), som åtgår för att smälta l kilogram af en kropp, kallas kroppens smältningsvärme. Dess värde för några kroppar angifves i följande tabell:

vatten 79, zink 28, svafvel 9, bly 5.

Lika mycket värme, som förbrukas vid smältning af en kropp, åter-gifves af densamma, då kroppen åter öfvergår till fast form (stelnar).

På grund af att värme förbrukas vid smältning, kunna s. k. köldblandningar erhållas. En vanlig sådan är en blandning af snö och koksalt, hvarigenom en temperatur af - 18 kan frambringas.

Aktgifva vi på de senaste tabellerna, finna vi, att vattnets specifika värme och smältningsvärme äro, jämförda med andra kroppars, betydligt stora. Detta är ock af rätt stor betydelse för oss. Därigenom sker isbildning långsamt, likasom smältning af is och snö fordrar jämförelsevis lång tid. Skillnaden mellan kontinental- och kustklimat beror därpå, att vattnet behöfver långt mera värme för att uppvärmas än andra kroppar, hvarigenom temperaturen af hafvets vatten hindras att stiga under sommaren, då däremot under vintern vattnet afgifver mycket värme och således motverkar hastig och stor temperatursänkning.

Den temperatur, vid hvilken en kropp smälter, är olika för olika ämnen; se följande tabell:

kvicksilfver -39 svafvel 111 silfver 1000 is O tenn 230 guld 1250

smör +32 bly 330 stångjärn 1600.

Källa: Project Runeberg ·