Sida 382
Värmet
382
Då trycket på en kropp ändras, så ändras också smältningstem-peraturen. Hos is sjunker smältningsteinperaturen, då trycket ökas. Man kan förklara vissa företeelser hos isen med denna erfarenhet. Man kan pressa en snöboll så, att den förvandlas till en iskula. Detta beror därpå, att vid pressningen några snökristaller trycka mot hvarandra hårdare än andra; där smälter då snö och rinner in i håligheter, där vattnet genast åter fryser till is. I stort se vi samma förlopp vid glacierernas rörelse. Då större snömassor samlat sig på ett berg, smälta de underliggande lagren till följd af trycket och rinna utför, men återfrysa genast, då de befriats från de öfverliggandes tryck. Som en långsam isström rör sig glacieren nedåt, såsom vore den af ett segt ämne. Detta beror därpå, att vid hvarje böjning eller hinder isen, som är spröd, spricker sönder, hvarvid trycket olika fördelas. så, att isen på vissa ställen smälter och rinner in i sprickorna, där den genast återfryser.
Vissa kroppar mjukna först och smälta sedan, andra åter öfvergå i smält tillstånd utan att först mjukna. Som exempel på de förra kan anföras vax, glas och stångjärn; som exempel på de senare anföra vi is, stearin och tackjärn. Härpå beror, att tvenne vaxbitar kunna sammanknådas, men icke två stycken stearin, att två stycken stångjärn kunna sammansvetsas, men ej tvenne tack järn s ty eken.
I allmänhet utvidga sig kropparna vid smältning, men några, som t. ex. tackjärn och en legering af antimon och bly, som användes till boktryckeristilar, sammandraga sig vid smältningen; de utvidga sig således, då de åter öfvergå i fast form. Därpå beror ock dessa kroppars användning till gjutning; de utfylla nämligen alla ojämnheter i formen.
Till kroppar, som vid stelning intaga större volym, hör ock is; detta är af stor betydelse i naturen. Isen har alltså en mindre specifik vikt än vatten och flyter därigenom på vattnet, hvarigenom den hindrar borttagande af värme från det underliggande vattnet. Därigenom hindras sjöar att bottenfrysa, hvilket annars mycket lätt skulle ske, om isen sjönke till bottnen. Den kraft, hvarmed vattnet utvidgar sig vid f rysningen, är mycket stor. Det vatten, som nedträngt i sprickor i bergen, spränger sönder bergen vid f rysningen och bidrager således till deras söndervittring. Vattenledningsrören sprängas lätt vintertiden, så vida de/icke skyddas. Saftbuteljer frysa sönder.
En vätska öfvergår till gas antingen genom afdunstning eller kokning. Afdunstningen sker från ytan och fortgår beständigt vid hvilken temperatur och tryck som helst, likväl så att den Ökas med temperaturen. Afdunstningshastigheten Ökas också med ytans storlek, men minskas, då ångmängden ökas; det är alltså förmånligt att aflägsna den bildade ångan. Ett vått kläde torkar genom afdunstning hastigare, då det utbredes och den bildade vattenångan genom luftens rörelse af-
Källa: Project Runeberg ·