Sida 383
Värmet
383
lägsnas. Vid afdunstning förbrukas värme, hvilket man lätt erfar, om man utsätter ett vått finger för luftdrag; det kännes kallt på den sida, hvarifrån vinden kommer. Likaså fryser man lätt, om kroppen varit upphettad till svettning och man sedan utsätter den för drag.
Tillföres allt mer och mer värme till en vätska, blir afdunstningen allt häftigare, och slutligen börjar vätskan koka vid en för hvarje vätska bestämd temperatur, kallad kokpunkt, som beror af trycket och ökas med detta. Ångbildningen försiggår då genom hela vätskan, det bildas inuti .större eller mindre ångblåsor. Så länge kokningen försiggår, är temperaturen densamma, så vida den bildade ångan ej inneslutes i kärlet öfver vätskan, utan får fritt aflägsna sig. Det tillförda värmet åtgår således till ångbildning och kallas ångbildningsvärme.
Vid en atmosfers tryck är kokpunkten for några vätskor angifven i följande tabell:
kolsyra - 78 alkohol + 79 kvicksilfver + 350 eter -f 37 vatten + 100 svafvel + 420.
Ju högre upp man kommer från hafsytan, desto lägre blir medel-barometer hö j den, och alltså måste äfven vattnets kokpunkt sjunka. Vi angifva här nedan medelvärdet för vattnets kokpunkt på några ställen af jorden: ~
Mont Blanc + 85,o Madrid + 97,8
St Gotthard 92,8 . Moskwa 98,9.
Vattnets kokpunkt beror också af de salter, som äro lösta däri; koksalt t. ex. höjer kokningstemperaturen; men ångan ofvan vattnet har alltid samma temperatur, oberoende af de lösta salterna. Det är ock därför, som vi, vid gradering af termometern, insätta den i ångan från kokande vatten.
Vattenångan är en genomskinlig, o färgad och således osynlig gas. Den gråa rök vi se öfver kokande vatten är ej vattenånga, utan vatten, som bildats därigenom, att ångan kondenserats. I luften finnes alltid vattenånga, den ena gången mer, den andra mindre. Den del af värmeläran, som behandlar läran oin mängden ånga i luften samt dess verkningar, kallas hygrometri.
Införes vatten i ett slutet rum, så öfvergår allt eller en del af detsamma till ånga. Mängden af den ånga, som kan bildas, beror af rummets storlek samt af temperaturen, men är oberoende af om luft finnes i rummet eller ej. När rummet upptagit så mycket ånga som möjligt-, säges det vara mättadt, och ångan har då sitt största (maximi) tryck, svarande mot den då varande temperaturen.
Följande tabell anger detta maximitryck vid några temperaturer:
Källa: Project Runeberg ·