Sida 390
Värmet
' 390
värmet är det, beroende på att en större mängd luft absorberas i dess porer, ju större de äro. Vi må observera, att färgen ej i detta hänseende har någon betydelse. Vi använda innanfönster under vintern, emedan vi därigenom mellan fönstren instänga en mängd luft, som hindrar värmet att ledas bort ur våra rum. Kroppar, som skola skyddas för uppvärmning, omgifva vi med dåliga värmeledare; is t. ex. omges af sågspån. S. k. hökokning beror på höets dåliga värmeledningsförmåga, hvarigenom ämnet i grytan länge bibehåller sin en gång erhållna höga temperatur och således blir kokt eller ätbart.
För att förekomma explosioner af den af oss förr omnämnda gruf-gasen, som ofta frambryter i Stenkolsgrufvor och hvilken gas varit orsak till många människors död, har Davy konstruerat den s. k. säkerhetslampan, grundande sig på metallers goda ledningsförmåga. Han omgifver nämligen lågan med ett metallnät. Intränger grufgas inom detta, förbrinner den där inne, men till följd af att värmet bortledes af metallnätet, kan ej gasen utanför antändas.
Värmets strålning. Vi hafva redan inom optiken angifvit, att värme strålar från solen, och vi hafva då äfven skilt mellan mörkt och ljust värme. Alla kroppar utstråla värme. Sätta vi t. ex. en metallkula framför en fin öppning och där bakom ett prisma (af koksalt), så finna vi på en skärm bakom prismat, då en känslig termometer ditställes, en temperaturhöjning, ifall kulan uppvärmes något litet öfver de omgifvande kropparnas temperatur. Ju mera kulan uppvärmes, desto bredare blir bandet på skärmen, där en temperaturförhöjniDg angifves, och slutligen, då kulans temperatur blifvit något öfver 500, framträder den röda färgen på skärmen; kulan börjar också då att rödglöda. Upphettas kulan ännu mera, framträder den ena färgen efter den andra i spektrum.
Vissa kroppar, t. ex. torr .luft och koksalt, genomsläppa nästan allt det strålande värmet, under det att andra absorbera den ena eller andra värmestrålen. Glas t. ex. genomsläpper det ljusa värmet, men absorberar största delen af det mörka. Detta är orsaken till att, när solen skiner på våra fönster, värme tränger in i våra rum, under det att det värme, som utstrålar från våra kakelugnar, ej utsläppes genom fönstren.
Den mängd värme, som på en viss tid utstrålar från en kropp, beror utom af dess temperatur äfven af dess strålningsförmåga. Denna ändrar sig med ytlagrens beskaffenhet, så att ju mera polerad ytan blir, desto mindre blir strålningsförmågan. Ju blankare en kaffepanna är, desto mindre värme utstrålar den, hvaraf kaffet således längre håller sig varmt. Därpå beror ock delvis skillnaden i uppvärmningsförmåga hos en kakelugn och en kamin; kaminen med skroflig yta utstrålar hastigare värme.
Källa: Project Runeberg ·