Read Runeberg

Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium

Originalsida 33
Originalsida 33
Originalsida 32
Originalsida 33
32–33

Sida 33

Form- och satslära

33

Predikatsfyllnad kallas det attribut, som genom ett predikatsverb (t. ex. vara, förklara in. fl.) tillägges ett substantiv (pronomen). Pre-dikatsfyllnaden är antingen subjektiv eller objektiv: Himlen är klar. Domaren förklarade honom skyldig.

AdverMal kallas den satsdel, som uttrycker en omständighet (och icke bestämmer ett substantiv): Mor sitter hemma. Örnen flyger fort. De kämpade med raseri. Växterna taga näring ur jorden.

Det adverbial, som uttrycker det föremål, från hvilket en verksamhet utgår, kallas agent: Tilly besegrades af Gustaf Adolf.

Satsföreningar.

Satser kunna förenas med hvarandra så, att de hvar för sig äro själfständiga. De sägas då vara samordnade eller bilda en satsbindning: Den blida vår är inne, och nytt blir jordens hopp.

Då satser äro så förenade, att den ena satsen utgör en närmare bestämning till den andra, sägas de vara öfver- och underordnade eller bilda en satsfogning. Den öfverordnade satsen benämnes hufvudsats, den underordnade bisats: Det kommer en tid (hufvudsats), då lifvets lek är förbi (bisats).

Med afseende på det ord, som inleder dem, äro bisatserna konjunktionssatser, relativsatser eller indirekta frågesatser.

Konjunktionssatser inledas af en underordnande konjunktion (dock ej om och huruvida): Vi skola besöka våra släktingar, så vida vädret blir vackert. Jag hyser den förhoppningen, att du snart skall återvinna din hälsa.

Relativsatser inledas med ett relativt pronomen eller ett relativt adverb: Jag måste lämna den plats, som varit mig så kär. Det mål, hvartill du sträfvar, är högt.

Indirekta frågesatser inledas af ett interrogativt pronomen, in-terrogativt adverb eller någon af konjunktionerna om,, huruvida: Ingen kan bestämdt säga, hvem den främmande mannen är. Jag sporde flickan, hvar hon hämtat de vackra blommorna. Ingen vet, om (huruvida) han får lefva till morgondagen.

Med afseende på den satsdel de motsvara äro bisatserna subjekts-, objekts-, attributs- eller adverbialsatser;

Subjektssatser motsvara subjektet: Det är visst, att jorden vänder sig kring sin axel.

Objektssatser motsvara objektet: Man förgäter lätt, att lifvet är kort.

Attributssatser motsvara attributet: Mannen har förlorat det anseende, som han förr åtnjutit. Den jord, på hvilken vi först skådat dagens ljus, bor vara oss kär.

Adverbialsatser motsvara adverbialet: Jag var sjuk, när min bror

Enhvar sin egen lärare. I. 3

Källa: Project Runeberg ·