Sida 32
Form- och satslära
Konjunktion kallas det ord, som användes att förena satser af sainnia eller olika slag äfvensom satsdelar af samma slag: och, men, ty, emedan, följaktligen, ehuru.
De konjunktioner, som förena satsdelar och satser af samma slag, kallas samordnande: och, samt, eller, men, utan, ty, nämligen; då de förena satser af olika slag, kallas de underordnande: då, innan, så att, eftersom, fastän, om, huruvida.
Interjektion kallas det ord, som användes såsom uttryck för någon känsla: ack, tyvärr, fy, aj.
Satsens delar.
Satsens hufvuddelar äro predikat ocli subjekt.
Predikat kallas den satsdel, hvilken uttrycker det, som utsäges: Blomman vissnar. Sjunger fågeln? Tiden har flytt. Människan bör arbeta. Predikatet uttryckes alltid genom ett verb med eller utan hjälpverb.
Det igenkännes därpå, att det kan utsägas om jag, vi, I eller det.
Subjekt kallas den satsdel, hvarom predikatet utsäges: Våren kommer. Lejonet ryter. Den flitige belönas.
Subjektet erhålles alltid såsom svar på den fråga, som bildas af predi-katsverbet jämte något af orden hvilken, hvilket eller hvilka.
Satsens underordnade delar (utbildningar) äro objekt, attribut (predikatsfyllnad) och adverbial (agent).
Objekt kallas den satsdel, som betecknar föremålet för den genom verbet uttryckta verksamheten: Jägaren skjuter björnen. Mannen köper gården. Gossarne lära sig att räkna bråk.
Objektet erhålles såsom svar på den fråga, i hvilken ingå predikatsverbet och subjektet jämte något af orden hvem, hvad eller hvilka.
Attribut kallas den satsdel, som utgör bestämning till ett substantiv eller ett som substantiv begagnadt ord: Mager jord gifver dålig skörd. Dina framsteg göra mig glad.
Attributen äro följande:
Genitiv attribut, då det uttryckes genom ett substantiv i genitiv eller ett possessivpronomen: Sommarens prakt försvinner. Vår tid är kort.
Apposition^ då det betecknar samma föremål som hufvudordet: Kung Ring med sin drottning till gästabud far. Stockholm, Sveriges hufvudstad, ligger vid Mälaren.
Adjektivattribut, då det uttryckes genom ett adjektiv (räkneord, particip): Friska vindar blåsa. Fyra fartyg ligga i hamnen. Skåda icke gifven häst i munnen!
Prepositionsattribut, då det uttryckes genom substantiv (pronomen) med preposition: En man af heder värderas. Sorgen öfver honom var allmän.
Infinitivattribut, då det uttryckes genom en infinitiv: Förmågan att tänka skiljer människan från djuren,
Källa: Project Runeberg ·