Sida 480
III. Om födoämnena och njutningsmedlen
480
Hvad kolhydraterna beträffa, hvilka vi ju icke få in i vår kropp annat än i form af vegetabiliska födoämnen, visar sig en stor olikhet mellan de olika födoämnena. Det visar sig t. ex., att vid förtärandet af hvetebröd upptages så godt som alltsammans; icke mer 'ån l % af kolhydraterna går förlorad. Yid användning däremot af makaroni, majs o. d. bortgå 2 %, vid användning af potatis 10-11 ^, och slutligen vid användning af morötter, rågbröd o. d. bortgå 20 %. Öfver hufvud taget tillgodogöras kolhydraterna särdeles väl, och vid en blandad födas användning af en frisk och kraftig, normal matsmältningskanal kan man säga, att ungefär 90 % af de införda födoämnena -~ för så vidt icke alltför mycket införes, utan så pass mycket, att matsmältningsvätskornas kvantitet passar till detsamma - tillgodogöras och endast 10 ^ gå förlorade.
En mängd ämnen använda vi till förtäring, hvilka icke kunna kallas födoämnen, men som i vårt nuvarande tillstånd hafva en sådan betydelse för oss, att de pläga af handlas samtidigt med frågan om födoämnena. Dit höra kryddänmena eller njutningsmedlen. Man har fysiologiskt bevisat, att dessa äro nödvändiga för organismen, därigenom att man har framställt kemiskt rena de olika födoämnena, således ägg-hviteämnena, fettarterna och kolhydraterna och i tillbörliga kvantiteter infört dem i organismen; därvid har man funnit, att de endast en kort tid kunnat tolereras; och inställer sig afsrnak för födoämnena, så att hungertillstånd inträder till följd af att de icke kunna förtäras. Försätter man till dem s. k. kryddämnen, förtäras de återigen med begärlighet. Det beror på att födoämnena icke äro digestibla i vår tarmkanal, utan att samtidigt med dem införas vissa ämnen, hvilka tjäna som retmedel för af söndringen af digestionssaf terna och sålunda kunna åstadkomnia di-gestion. Dessa smakämnen äro nödvändiga för allt, hvad lefvande väsen heter, och de förekomma i tillbörliga kvantiteter i vanliga födoämnen, så att djuren icke behöfva särskildt skaffa sig dem. Yi människor hafva i vårt nuvarande kulturtillstånd småningom så förändrat vår digestion, att vi kunna sägas vara beroende af en extra tillförsel af dylika kryddämnen utom hvad af naturen förekommer i våra vanliga födoämnen.
Kryddämnena äro många, såsom t. ex. senap, peppar, ingefära o. d. Somliga af dem stå på gränsen mellan födoämnen och kryddämnen. Dit hör rörsocker, som är närande, men som i allmänhet hos oss väsentligare spelar rolen af kryddänine.
En annan art af ämnen utgöres af de s. k. njutningsmedlen, till hvilka räknas de sprithaltiga dryckerna, kaffe, te, choklad, tobak .m. m. och soni förtäras i långt större kvantiteter än kryddänmena. En del af dem, till ex. öl, porter, choklad, äga näringsvärde, emedan de innehålla ej alltför små kvantiteter näringsämnen, fastän dessa dock förefinnas i så små mängder, att dessa njutningsmedels höga pris be-
Källa: Project Runeberg ·