Sida 479
III. Om födoämnena och njutningsmedlen
479
Potatis, ett af de mest använda födoämnena, innehåller långt mera vatten än de hittills omtalade vegetabiliska ämnena; af återstoden, omkring 20 %, är större delen stärkelse, 14 å 15 %, och endast litet ägg-hvita förekommer. Vi måste förtära den kokt, för att den skall blifva lättsmält. Äfven de flesta öfriga ur växtriket hämtade födoämnena innehålla stora kvantiteter af vatten. Vanliga grönsaker, frukter o. d. hafva 80-90 % vatten.
De flesta af dem innehålla som födande beståndsdelar små kvantiteter stärkelse, ägghviteämne och äfven små kvantiteter fett. Deras närande förmåga är ganska obetydlig, och en stor del af dem äga större betydelse som smak- eller kryddämnen än som födoämnen.
En särdeles viktig fråga vid bedömandet af födoämnenas användbarhet är frågan om deras tillgodogörande inom organismen. Detta kan afgöras genom försök, i det att man inför afvägda kvantiteter af födoämnen, hvilkas halt af ägghvita, fett och kolhydrater man känner till, och, sedan digestionen af dem så fullständigt som möjligt försiggått, tager reda på, huru stor del af dem finnes kvar i tarmuttömningarna. Det, som icke återfinnes i tarmuttömningarna, har naturligtvis upptagits i organismen. Grenom sådana försök har nian funnit, att ganska stor olikhet råder mellan de olika näringsämnena i afseende på tillgodogörandet. Sålunda finner man, att ägghviteämnena upptagas särdeles väl, om de införas i form af kött. Då bortgår icke mer än ungefär 2-3 %\ sålunda öfverföras 97 å 98 X af ägghvitan i köttet till blodet. På samma vis sker det, ifall ägghviteämncna införas i form af mjölk eller ost; dock är detta icke så konstant, utan rätt ofta gå större kvantiteter förlorade af mjölken, så att ungefär 4-6 % förloras. Tager man däremot reda på, huru mycket ägghvita ur .de vegetabiliska ämnena kominer kroppen till godo, finner man, att detta är långt mindre. Ända till 20, 30, t. o. m. 40 % af de införda ägg-hviteämnena gå då förlorade, och alltså visar sig ägghvitan i växtämnen långt mera svårsmält än den i animaliska ämnen. Detta är dock olika för olika vegetabiliska födoämnen. Så visar sig t. ex., att vid användning af olika brödsorter stor olikhet råder. Hvete-brod tillåter ett upptagande i kroppen af ungefär 80 % af den ägghvita, som i detsamma finnes, då däremot rågbröd icke tillåter mer än 60 å 70 %^ att upptagas.
Utsträcker man dessa undersökningar till fetthalten, finner man, att i allmänhet fett tillgodogöres särdeles väl, både då det införes som animaliskt och vegetabiliskt födoämne. Endast 3-5 % af fettet återfinnas i tarmuttömningen, återstoden har upptagits i blodet; dock utgör härifrån ett undantag det fett, som förekommer i fläsk, hvilket synes vara särdeles svårt att resorbera. Ända till 12 å 20 %^ af detsamma upptages icke.
Källa: Project Runeberg ·