Sida 521
I. Grundlagarna
konungen själf på vanligt sätt, där han vistas. Sådan tillförordnad regering är rätt vanlig och plägar årligen under kortare tider utöfva styrelsen.
Konungens och regeringens allmänna skyldigheter angifvas i regeringsformen nästan ordagrant efter den urgamla konungaeden sålunda: konungen bör styrka och befordra rätt och sanning; hindra och förbjuda vrångvishet och orätt; ingen fördärfva eller låta fördärfva till lif, ära, personlig frihet och välfärd, utan att han är lagligen förvunnen och dömd; och ingen afhända eller låta afhända något gods, löst eller fast, utan ransakning och dom i den ordning Sveriges lag och laga stadgar föreskrifva; ingens fred i dess hus störa eller låta störa; ingen förvisa från en ort till en annan; ingens samvete tvinga eller låta tvinga, utan skydda hvar och en vid en fri utöfning af dess religion, så vidt han därigenom icke stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse; och låta en hvar blifva dömd af den domstol, hvarunder han rätteligen hör och lyder.
Beslutanderätten i regeringen tillkommer konungen, sedan han hört minst tre af statsråden utom den, som föredrager ärendet. I viktigare ärenden, som angå rikets allmänna styrelse, såsom allmänna författningars vidtagande eller nya inrättningars genomförande, skall konungen höra alla statsrådets ledamöter, innan han fattar beslut. Vid afgörandet af ärenden, som angå rikets förhållande till främmande makter, afhandlingar och förbund med dessa, utnämnandet af sändebud och tjänstemän vid beskickningarna i utlandet fattar konungen beslut, sedan han hört tre af statsrådets ledamöter, däribland den föredragande utrikesministern och statsministern. Konungen kan börja krig och sluta fred, sedan han hört statsrådets samtliga ledamöter. Högsta befälet öfver rikets krigsmakt till lands och, sjös äges af konungen, och de kommandomål, som han i denna egenskap omedelbart besörjer, afgör han ensam, sedan vederbörande försvarsdepartements chef blifvit hörd.
Konungens domsrätt är uppdragen åt högsta domstolen, där konungen har två röster. Alla domstolens beslut utfärdas i konungens namn.
Benådningsrätten eller rätten att mildra lifsstraff samt återgifva ära och till kronan förverkadt gods utöfvas af konungen i statsrådet, sedan högsta domstolen däröfver blifvit hörd.
Hela statens förvaltning har sin medelpunkt hos konungen och ordnas af honom enligt grundlagens föreskrifter samt utöfvas af ämbets- och tjänstemännen under konungens uppsikt och med ansvar inför honom. Konungen utnämner och befordrar i statsrådet innehafvare af de flesta högre och flere lägre tjänster, och kan han därvid i de flesta fall gå utom uppgjorda förslag, dock så att afseende fästes endast å de sökandes förtjänst och skicklighet, men icke på deras börd. Konungen kan dock icke gå utom förslaget, när han utnämner borgmästare i
Källa: Project Runeberg ·