Sida 607
Europa.
11
så stor, att knappt något annat vatten dlirbredvid kunde nämnas, men liar betydligt aftagit efter Amerikas upptäckt, till dess den i våra dagar åter hastigt stigit, sedan kanalen genom näset vid Suez ledt Europas handel med Indien från vägen kring Afrika in på den gamla stråten genom Röda hafvet. Deladt af ön Sicilien i en västlig och en östlig hälft, bildar Medelhafvet i norr Adriatiska hafvet mellan Italien och den östra halfön samt Egciska hafvet mellan Grekland och Mindre Asien. Det senare förbindes genom Hellrsponten och Bosporen vid Konstantinopel med Svarta hafvet, som mestadels omgifves af ryska och turkiska områden samt genom sundet vid Kertsch öster om halfön Krim förenas med Asovska sjön. I en fjärran urtid ledde från den senare ett sund österut till Kaspiska hafvet, som nu bildar en från världshafvet alldeles af söndrad stäppsjö, den största på jorden.
Mot de många hafven svara väldiga halföar. Märkligast äro de tre nämnda, med hvilka Europa skjuter ut mot söder, den östra eller Balkanhalfön med Grekland, mellan Svarta, Egeiska och Adriatiska hafven, Italien mellan det senare och västra, Medelhafvet och Spanien mellan det senare och Atlanten. Utom dessa äro att märka den stora skandinaviska halfön med dess förlängning Kola i nordöst samt det i Nordsjön utskjutande Jutland. Mellan dem ligga de danska öarna, Själland m. fl., medan de britiska öarna (England med Skotland samt Irland), Färöarna samt Island bilda ett slags öfvergång mellan Europas och Amerikas fastland. På samma sätt föra Kandia och Arkipelagens öar öfver från Grekland till Asien, medan Sicilien, som jämte Sardi-' nien och Korsika omsluter det Tyrrenska hafvet, leder öfver från Italien till Afrika.
Mellan Europas västra och östra hälft råder stor olikhet. Den senare bildar en enda ofantlig, enformig slätt, den ryska slätten från Ural till Karpaterna, endast afbruten af låga kullar och åsar, från hvilka väldiga, oftast ända upp mot källan segelbara floder långsamt leta sig väg till hafven. Volga, Europas största flod med ett vidt för-grenadt nät af segelbara bifloder, mynnar i det afskilda Kaspiska hafvet och står endast genom kanaler i förbindelse med till andra haf ledande vattenvägar. Mindre, men ännu mycket stora, äro Dvina, som mynnar i Hvita hafvet, Don i Asovska sjön, Dnjepr i Svarta hafvet, Weichsel och Duna i Östersjön. I den senares östra del, Finska viken, utfaller den korta Neva, som bildar aflopp för de väldiga Ladoga-, Onega- och Saimasjöarna, de största i Europa,
Det västra Europa åter företer med sina inånga vikar och halföar en mängd olika landformer, där dalar och slätter växla med skyhöga berg. Den väldigaste bergskedjan är Alperna (med Montblanc, d. ä. Hvita berget), som skilja Italien från det öfriga fastlandet. I ögter bildar Balkan och andra berg på half ö u $f samma namn ett slags
Källa: Project Runeberg ·