Sida 690
Balkanhalfön.
94
och djurlifvet äfven här om de öfriga medelhafslanden, och sydfrukter och silkesodling trifvas. Industri, handel och sjöfart äro af ringa betydelse och drifvas mest af greker.
På Balkanhalfön bo i brokigt virrvarr om hvarandra en mängd vidt skilda folkstammar. Turkiets härskande folk, turkarne eller osmanerna äro en turanisk nomadstam, som från Asien utbredt sig till Europa, men i trots af många goda egenskaper förmått tillägna sig föga eller intet af dess kultur. De bo spridda Öfver hela det turkiska området, mest dock i hufvudstadens grannskap och utmed Svarta hafvet. Genom sin krigiska duglighet och tapperhet hafva de lyckats att underlägga sig en del af världens skönaste länder, men genom sin dåliga, endast på utsugning riktade styrelse ha de bragt de underkufvade landen till ett djup af förfall, som de torde behöfva århundraden för att höja sig ur. Helt naturligt hafva de därför blifvit djupt hatade af de underkufvade folken. Söder om nedre Donau och kring bergen fram till Egeiska hafvets närhet bo bulgarerna i det liknämnda furstendömet och angränsande delar af Turkiet. Yäster om dem bo serber i det lik-nämnda konungariket, det turkiska Gammalserbien och furstendömet Montenegro äfvensom i de af Österrike besatta landskapen Bosnien och Herzegovina. Båda dessa folk höra till den sydslaviska folkstammen. En återstod af halföns äldsta invånare bilda de tappra, gästfria, halfvilda albaneserna på den bergiga sluttningen mot Joniska hafvet, med enkla patriarkaliska seder och en urgammal ätteförfattning. I Rumänien lefva rumäner, ett talrikt, fredligt, arbetsamt folk, som dessutom upptager ett ansenligt område kring Karpaterna i östra Ungern och som ett minne från romarväldet bevarat ett med latinet besläktadt språk. Grreker bo på öarna och vid kusten samt spridda i städerna i det inre af landet. Till de skarpa nationella motsatserna sluta sig ej mindre starkt utpräglade religiösa. Muhammedanismen är det härskande folkets religion och omfattas dessutom af ett stort antal albaneser och bulgarer samt ett fåtal serber och greker. De öfriga folken omfatta den grekisk-katolska religionen, och ett bittert troshat råder mellan båda lärornas bekännare. De grekiska katolikerna lyda i Turkiet under patriarken i Konstantinopel, i de andra staterna under deras öfverhufvuden. Muhammedanernas högste andlige så väl som världslige herre är den turkiske sultanen. I trots af senare tiders skenbara reformer styr han riket i själfva verket enväldigt, och alla ansträngningar att bryta det gamla systemet med dess godtycke, maktmissbruk och utpressningar ha visat sig fåfänga. De europeiska makternas påtryckning har dock gjort, att de kristnas lott i Turkiet nu är vida drägligare än förut.
Sedan äldsta tider bodde på halfön åtskilliga folk af den ariska stammen, mer eller mindre nära släkt med grekerna, som på kusterna hade talrika och ansenliga nybyggen. Bland halföns folk höjde sig först
Källa: Project Runeberg ·