Sida 691
Balkanhalfön.
95
det macedoniska under grekisk inflytelse till politisk betydenhet och gjorde sig för en kort tid till herre, ej blott öfver Grekland, utan öfver hela det persiska storväldet, och ehuru den macedoniska världsmakten snart föll i spillror, bildade dessa dock en mängd själfständiga och betydande riken med macedonisk-grekisk kultur. Halfön delade de öfriga medelhafslandens lott att underkufvas af romarne, och mot slutet af deras välde förlade en romersk kejsare sitt säte till det gamla Byzantium, som efter honom kallades Konstantinopel. Stadens lyckliga, mot fientliga anfall skyddade läge vid den stora stråkvägen mellan Medelhafvet och Svarta hafvet, vid gränsen mellan Asien och Europa samt med lätt och bekväm förbindelse med Afrika, gjorde den hastigt till världshandelns hufvudstad, och den blef äfven de kristnas religiösa medelpunkt, sedan dessa gjort sig till herrar i det romerska riket. Konstantinopel förblef under hela medeltiden Europas förnämsta stad, och det östromerska riket bibehöll sig efter Roms fall, i trots af folkvandringens stormar, och täflade med det moriska väldet i Spanien om äran att vara sin tids största kulturmakt. På 600-talet bosatte sig sydslaviska stammar söder om Donau; deras östra gren sammansmälte med bulgarerna, ett finskt folk från östra Ryssland, som här fattat fast fot, och bildade under deras ledning ett mäktigt rike, som en tid hotade själfva Konstantinopel. Serberna kommo först senare till politisk enhet och bildade på 1300-talet den förnämsta staten på halfön. Så väl de som bulgarerna måste dock böja sig under turkarne, som från stäpplanden öster om Kaspiska hafvet utbredt sig väster ut och som ändtligen med Konstantinopel eröfring 1453 varaktigt befäste sitt välde i Europa. T mer än två hundra år voro de en skräck för västerlandet, men rikets inre förfall har småningom tillåtit de undertryckta folken att åter resa sig. Efter hvarandra hafva i detta århundrade Serbien, Grekland, Rumänien och Bulgarien ryckt sig lösa från turkväldet och bildat egna stater. De ha därvid haft god hjälp af Ryssland, som uppträdt såsom sina trosbröders beskyddare och gjort bruk af turkväldets sönderfallande till att öka sin makt i en grad, som väckt öfriga staters allvarliga bekymmer. Särskildt har dess sträfvan att underlägga sig Konstantinopel bragt det i spändt förhållande till England, som däraf ser sin handelsmakt hotad. De nya stater, som uppstått på halfön, visa dock en allt starkare lust att oberoende af Ryssland lefva sitt eget lif under de konstitutionella författningar, som de gifvit sig.
Af det europeiska Turkiet återstår nu blott 2600 H nymil med omkr. 7 mill. inv. Sultanens säte är Konstantinopel (sannolikt 800,000 inv.) i det gamla Thracien eller Rumilien, med ett af de skönaste lägen i världen vid Bosporen, ej långt från Svarta hafvet. En vik af Bosporen, det s. k. Gyllene hornet, bildar en af de yppersta hamnar på jorden, och Konstantinopel skulle under en bättre styrelse snart intaga sin rätta
Källa: Project Runeberg ·