Idun: 1899

\'fr •ä-M 3: — LÖSNUMMERPRIS: 8 ÖRE. Redaktionssekr. : JOHAN NORDLING. ALLM. TEL. 6147. RIKS 16 46. EN EILDHUGGARINNA. SIGRID RLOMRERG. A. Hamnquist foto. Â DE BILDANDE konsternas område kan vårt land uppvisa en glädjande lifaktighet, och äfven de kvinnor äro talrika, som med afgjord framgång ägnat sig åt målarkonsten. Vi ha i år redan haft nöjet att för vår läsekrets framställa bilderna af tvänne bemärkta porträttmålarinnor, Elisabeth Keyser och Hildegard Thorell. Mera sällsynt är det däremot att Anna en kvinna ägna sig åt skulpturen. Exempel saknas dock icke. Agnes Kjellberg-Frumerie, Ida Matton — se där ett par svenska bildhuggarinnenamn med redan god konstnärlig klang. I dag presentera vi ännu ett: fröken Sigrid Blomberg, som trots sina unga år redan vid sig hunnit fästa de vackraste förhoppningar. Fröken Blomberg är dotter af framlidne landtbrukaren Alfred Blomberg och hans äfven bortgångna maka, född Lundqvist, samt såg dagens ljus på egendomen Skärshult i Kalmar . län. Efter en genomgången kurs vid Tekniska skolan i Stockholm intogs hon som elev vid K. akademien för de fria konsterna år 1889. Hennes första större konstnärliga framgång betecknas af år 1894, då hon erhöll akademiens hertigliga medalj för sin figur * Ormtjuserskan», hvilken inköptes af landshöfding Hederstierna och af honom skänktes till Västerås slott. Under de två närmast följande T. Wallgren foto. åren idkade den unga konstnärinnan studier utomlands, särskildt i Dresden under ledning af professor Dietz. Med dessa studieårs vidgade vyer återvände fröken B. till fosterlandet och intog på nytt sin plats i dess konsthögskolas lärjungeled. Ty olik mången själfsäker ungdom, som i förlitan på egen kraft endast allt för tidigt löper från mästaren, har Sigrid Blomberg till fullo insett, att endast samvetsgranna och oaflåtliga studier under en skolad ledning kunna föra till verkligt värdefulla resultat. Från hemtrakten, där man med erkännande följt den arbetsamma, unga konstnärinnans vackra sträfvanden, kom nu den uppgift, hvars genomförande skulle bli hennes hittills förnämsta verk, då Oskarshamns stad för sin kyrka beställde en större plastisk altargrupp. Med friskt mod och sann pietet gick fröken Blomberg till verket. Förliden vår, på akademiens sedvanliga årsutställning, kunde hon exponera de redan då färdiga figurerna af denna kyrkliga grupp, framställande Jesu dödsstund. Det var själfva hufvudbilden, den korsfäste, och den korset famnande kvinnofiguren. Det vackra verket rönte allmänt erkännande och belönades med den kungliga medaljen. Äfven den offentliga kritiken yttrade sig med värme om detsamma, om dess ädla och rena linier, dess innerliga, religiösa stämning. På hösten hade fröken Blomberg fullt afslutat sin grupp, som nu omfattar fem figurer. I fullbordadt skick hann den tyvärr dock aldrig utställas i hufvudstaden, emedan Oskarshamns församling önskade den på sin plats till julen, årets största kyrkofest. Den 18 december aftäcktes den i Oskarshamn med en enkelt stämningsfull högtidlighet. giftens natur och omfång torde höra till det mera betydande, vår unga konst frambragt. Vi meddela här en. fotografisk afbildning af detsamma, rest på sin plats i Oskarshamns kyrkokor. Som redan nämnts, utgöres hufviidfiguren af frälsaren . på korset, och till denna sluta -sig i väl afvägd gruppering Johannes,, som med knäppta händer blickar upp mot mästaren, Jesu moder, Maria, Kleofas’ hustru, och Maria Magdalena. En af våra främsta märkesmän på den skulpturala konstens område, professor John Börjesson, har i särdeles prisande ordalag uttalat sig om den unga bildhuggarinnans verk, som, skrifver han, »tillvunnit sig ieke endast mitt, utan äfven andra konstnärers synnerliga tillfredsställelse.» Professor Julius Kronberg har äfven uttryckt sitt lifliga erkännande af ett arbete, som »med sitt gedigna konstvärde och Sigrid Blomberg har ock all heder af detta sitt verk, som till upp-KRISTUS PÅ KORSET. ALTARGRUPP I OSKARSHAMNS KYRKA AF SIGRID BLOMBEBG.