Idun: 1899

— 7 — IDUN 1899. samlade dana ett helt galleri af mänskliga öden och . lidelser. Hopplös öfvergifvenhet, jublande glädje, själf- - uppoffrande innerlighet, blodig satir, en viss portion skalkaktighet och en god dosis sorglöshet, allt detta är förkroppsligadt i Yvette Guilbert, under det att hon själf är en förkroppsligad bild af det franska folket med dess ljusa sidor såväl som dess mörka. »FÖRLÅT MIG! E NDAST TVÅ KOKTA ORD och dock mången gång så svåra att uttala, att de — förblifva outtalade! »Tungans synder» äro väl oftast öfverträdelsesynder, men i fråga om dessa två ord, liksom i allmänhet ord, dikterade af kärlek och ödmjukhet, huru många underlåtenhetssynder har hon icke låtit komma sig till last allt sedan Adams tid ! Kan du räkna alla de tårar, som gjutits, alla de sinnen, som förbittrats, blott emedan de två orden : »förlåt mig!» förblefvo outtalade. Jag säger icke, att det var rätt att sörja så och ännu mindre att känna bitterhet — förlåta är ju en kristens plikt, antingen den felande beder om förlåtelse eller icke, men — var det månne alltid så lätt att förlåta? Skedde det ej mången gång först efter långa strider och mycken själfförödmjukelse? »Den felande» — ack, det beror så mycket på hvem som nyttjar uttrycket. En utomstående kan döma opartiskt, men du, som lefver i ovänskap med en din medvandrare, huru kan du döma en rätt dom — i egen sak? Du kallar din trätobroder »den felande», och han kallar dig på samma sätt. »Men,» säger du, »jag kan väl ej be om förlåtelse, då jag ej tycker mig hafva gjort den eller den personen (som det är fråga om) någon orätt. Det vore ju att vara osann både mot mig själf och den andre.» Kan väl så vara, men du kunde väl åtminstone säga några vänliga ord. Du tycker dig ej hafva gjort den andre någon orätt, och dock har du genom ditt uppförande eller dina ord djupt sårat honom. Vid hvarje omild beröring bryter såret upp på nytt. Kanske' voren I de bästa vänner, innan missförståndet kom. Kanske önskar din »motpart» af hela sitt hjärta, att allt vore som förr eder emellan. Kanske har han äfven bedt dig om förlåtelse för hvad han felat, och du förklarade dig villig att förlåta. Kom du verkligen aldrig på den tanken, att också du kunde varit felaktig? Ack, huru skulle ej ett försonande ord från din sida lägga sig som en helande balsam på den andres sjuka hjärta! Till och med om du sade så här: »Jag kan icke inse, att jag felat emot dig, men om jag mot min vilja gjort dig ondt, ber jag dig så mycket att försöka glömma det.» Men sådana ord få ej utsägas med kall och ovänlig röst — det vore ju att håna, och klyftan mellan dig och den forna vännen skulle förstoras i stället för att minskas. Och nu ber jag: lären de små att bedja om förlåtelse, när de hafva felat! Om vidjan böjes »medan hon är grön, så blir hon både fager och skön». Men så här får det icke heta: »Om lillan snällt tier om förlåtelse, så skall mamma ge lillan ett stycke tårta,» eller: »Om gossen inte ber syster om förlåtelse, får han inte följa mamma boit.» Säger man så, bedja nog småttingarna om förlåtelse, men icke alls af någon god bevekelsegrund, utan för att ej gå miste om namnam och nöjen. Så fostras barnen till hycklare. Nej, må mamma låta barnet märka, att det har felat och att mamma är ledsen på det. Detta kan ett helt litet barn fatta. Då blir där hjärtesorg. Så utkämpas små strider mellan en groende egenkärlek och stolthet å ena sidan och lusten att försona sig med mamma å den andra. Ack, hvad man känner sig outsägligt olycklig! Men så blir hjärtat för öfverfullt, man kan icke uthärda längre, icke tåla detta osynliga, men förskräckliga något, som olydnaden ställt mellan mor och barn. Och så, med ett ångestrop, ljuder det plötsligt: »Mamma, mamma! Förlåt! förlåt mig!» Då öppnas modersfamnen, och barnet kryper intill moderns bröst och gråter ut sin sorg, smekes och lugnas och lofvar att »aldrig göra så mer». Visst händer det, att löftet brvtes mer än en gång sedermera, men för stunden är dock allt åter så godt, så tryggt. Nu kan visserligen invändas, att detta icke heller är rätta motivet till att bedja om förlåtelse, nämligen, att barnet ej kan uthärda, att mamma är ond, utan att det bör inse sitt felsteg och ångra sig. Kan väl så vara, men visst är det dock en vida ädlare orsak, än om barnet ber om förlåtelse för att vinna en fördel. Det är ju kärleken till modern, som här gör, att barnahjärtat veknar. Detta har också sin motsvarighet i människornas förhållande till Gud. Älska vi Gud, så känna vi oss outsägligt olyckliga, då vi genom olydnad aflägsnat oss från Honom, och få ingen ro, förrän vi, ångerfulla och botfärdiga som den förlorade sonen, återvända i Faderns armar. Men för den, som känner sig sårad genom en medmänniskas uppförande emot sig och som förgäfves väntar på det förlossande ordet: »förlåt mig!» — för honom eller henne, viil jag rekommendera, när de bittra tankarne komma, den spetälskes bön till den Store läkaren: »Herre, vill du, så kan du göra mig ren!» S-M. O, själ, igenom syndafallet vorden En främling och en gäst på denna jorden, Statt upp! Församla rikedomar där, Som ingen rost och ingen mal förtär! Gack ut på åkerfältet tidt och särla, Sök himmelrikets kosteliga pärla, Och offra jublande för hennes skull Förgänglighetens lumpna glittergull ! B. Ehrenborg. TÉATER f flOGå1 A.USIK QÖDRA TEATERN. »Rocamboles arfvingar», M. bJ Warins glada lustspel, samt »Den stora strejken», nyårsraljeri med körer, kupletter och melodramer af den kände revyförf. hr E. Norlander — se där det program, hvarmed direktör R. Wagner undfägnar sin publik på det nya året. Den franska farsen med sina snåla släktingar, hvilka hvar och en i sin stad försöka lura till sig ett större, i verkligheten obefintligt arf. men till slut bli så grundligt som möjligt »lurade på konfekten», senterades lifligt af publiken, som särskildt hyllade hrr E. Wagner som Rocambole, J. Hagman som kvacksalfvaren Chiendent, intrigens bärare, och Gustaf Bergström, iklädd en 75-årings »kusin» skepelse. — Ännu gladare blef emellertid stämningen i salongen, då nyårsrevyn, bygd på en ganska originell idé, började upprulla sina roliga bilder med anspelningar på det gångna årets hufvudstadsförhållanden. Skallande skrattsalvor, applåder för öppen ridå och hardt när samtliga kupletter omtagna! Bäst voro fru Lambert och fröken Olsson såsom ett par Strixfigurer, fröken Lund som »geisha» samt hr Wesslau som clown Tanti. Musiken var rätt melodiös och framför allt, såsom sig bör i en nyårsrevy, »lättsmält», och i dansen presterade särskildt fröken Hjorth en synnerligen vacker »fjärilsvals». TjtN SVENSK INGEBORG I AMERIKA. I Worcester i Förenta Staterna gafs förliden december månad en romantisk opera i 3 akter, »Frithiof och Ingeborg», komponerad af hr C. F. Hanson, en i Uddevalla svenskfödd musiker, som i Amerika skaffat sig ett namn som lycklig kompositör. Sin första operett komponerade hr Hanson 1879 och har sedan dess komponerat flere operetter, kantater och annan musik. Hans största verk är den nu uppförda operan, som gjorde mycken lycka, ej minst hos den i Worcester talrika svenska publiken, som med glädje omfattade detta tillfälle att få se och höra en opera, med hvars handling den sedan barndomen är väl bekant från Frithiofs saga och som nu klädts i toner af en landsman. Hvad utförandet vidkommer var det särdeles lyckadt. Frithiofs parti var lagdt i händerna på en god sångare, mr John Layd från Boston, hvilken åtminstone i vokalt hänseende fyllde alla anspråk. Mrs Lillian Hanson-Gray, kompositörens dotter, var däremot en idealisk Ingeborg så väl i sång och spel som i yttre apparition. Vi meddela här bredvid porträtt af denna blonda svensk-amerikanska Ingeborg. Mrs Lillian Hanson-Gray har i Nordamerika redan länge haft ett kändt namn som framstående solosångerska och företagit omfattande konsertturnéer. I somras ingick hon äktenskap med läraren i English High-School i Worcester mr A. Gray. Operan »Frithiof och Ingeborg» är tillägnad konung Oscar och ett exemplar af densamma har öfverlämnats åt h. m:t. Den stora boken, i hvilken så väl musiken som libretton på både engelska och svenska språket skrifvits för hand, utgör ett verkligt praktexemplar. Noterna och texten äro så utomordentligt klart och tydligt utförda, att de ej kunnat vara vackrare, om de förelegat i tryck. Den i boken införda dedikationen till konungen är textad och har följande lydelse: »To his most excellent majesty, Oscar II, king of Sweden and Norway, this work is by his majesty’s gracious permission, most respectfully dedikated by the composer». Arbetet är bundet i ett präktigt band af grönt saffian med guld och tar sig särdeles nobelt ut. KJR NönSBOKEvOl Hg IJ TZ VINNOKLUBBENS JULSAMKVÄM firades den 4 januari med glädje och gamman. I den stämningsfullt, att börja med blott af juljus, upplysta salen deklamerades först ett julkväde och exekverades ett par musiknummer för violin och piano. Så började långdansen sin glädtiga rund kring granen och genom hela våningen. Grötrimmen voro vederbörligen pigga och lustiga, och den af fröken Gerda Meyerson diktade, efter supén på kända melodier afsjungna julvisan flödade af kvicka och muntrande anspelningar på förhållanden och personer inom klubben. Vid julklappsutdelningen fingo alla närvarande sin beskärda del af skämtsamma verser och dito gåfvor. Och i talet vid bålen betonade klubbens ordförande med rätta, att den trefnad, som en gång för alla tycks bofast inom sällskapet, gör sig gällande ej minst vid dess julfester. MRS LILLIAN HANSON-GRAY. C. E Lagerström StocKholm Frejamagasinet Sybeliörs- och Modeaffär. Specialitet : Garneri partiklar till klädningar o. kappor. ?oulard‘$i(kn 35 öre till 1er. 3: 85 pr meter i nyaste mönster f■ och färger äfvensom svart, hvitt och kulört Henneberg-Siden från 65 öre till kr. 16: 45 pr meter — släta, randiga, rutiga, fasonerade, damast etc. (cirka 240 olika kvalitéer och 2,000 olika färger, mönster etc.). Siden-Damast________ fr 90 öre—16,45 Siden-Basttyger pr robe » kr. 1 2,30—58,80 Siden-Foularder, tryckta, » 85 öre— 3,85 Bal-Siden ............. fr. 65 öre—16,45 Siden-Grenadiner > 90 öre— 8,65 Siden-Bengaliner » kr. 1,75— 8,35 pr mtr. Siden-Armûres, Monopols, Cristaliiques, Moire antique. Duchesse, Princesse, Moscovite, Marcellines, sidentyger till täcken och flaggor etc. etc. tull- och portofritt i hemmet. — Profver och katalog med omgående. — Dubbelt brefporto till Schweiz. Siden-Fabriken. G. Henneberg, Zürich.. (K. & K. Hofleverantör.)