Idun: 1899

N:r 79 (654). |ÎLLÇ1STRERAD TIDNING FÖR • KVINNANPDCH • MEnrlET ONSDAGEN DEN 4 OKTOBER 1899. 12:te Årg-PRENUMERATIONSPRIS PR ÅR: Iddn ____ ____ —........................ kr. 5: - Iddns Modetidn. med planscher OCH HANDARB. — » 5: — Iddns Modetid. dtan pl. » 3: — DTGIFNINGSDAGAR: HYARJE ONSDAG OCH LÖRDAG. LÖSNDMMERPRIS: 8 ÖRE. REDAKTÖR OCH UTGIFVARE: FRITHIOF HELLBERG TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2—3. Redaktiqnssekr.: JOHAN NORDLING BYRÅ OCH EXPEDITION: KLARA S. KYRKOGATA 16, lTR. ÖPPEN KL. 10—5. ALLM. TEL. 61 47. RIKS 16 46 KOMMISSIONÄRER ANTAGAS ÖFYER HELA LANDET PÄ ALL-DELES SÄRSKILDT FÖRMÄNL. VILLKOR. Stockholm, Iddns Kdngl. Hofboktryckeri. NÅGOT OM »KVINDELIG LESE-FORENING». SOPHIE ALBERTI. JAG NU gâr att för Iduns läsatior nämna några ord om den inution i Köpenhamn, hvilken kalsig »Kvindelig Leseforening», sker det med den glada förhoppningen att lyckas intressera många för saken och möjligen väcka tanken på ett liknande samfund i vår hufvudstad. När föreningen för tjugusju år sedan började sin verksamhet, hade dess nitiska och energiska stiftarinna, fröken Sofle Petersen, många stötestenar att öfvervinna, icke minst fördomarna emot kvinnlig vitterhetsäflan. Men hon gaf icke saken förlorad, och efter flere års pröfningar och motgångar kunde Kvindelig Leseforening ändtligen glädja sig åt att vara en makt, som ej skulle falla undan för motståndarnes sarkasm. Utan braskande ord och ntan hårklyfverier i kvinnofrågan har dess styrelse alltid förstått att leda föreningens verksamhet på ett sätt, som tillvunnit den allmän aktning, något som ock bevisas af det ganska märkliga, att den sedan år 1879 åtnjutit ett årligt understöd på 1,000 kronor af staten. Fröken Sophie Alberti, har sedan 1891 varit Kvindelig Leseforenings ordförande, och en mera älskvärd, samvetsgrann och intellektuellt framstående sådan hade svårligen kunnat väljas. De af våra svenska damer, som erinra sig »Kvindernes Udstilling» i Köpenhamn år 1895, och som möjligen besökte densamma, kunde då ha tillfälle att göra hennes bekantskap, ty hon var utställningens hufvudkassör och hade dessutom förmedlat, att kvinnliga snickare fått ypperliga arbeten i träslöjd utställda. Vare detta sagdt som ett bevis på hennes mångsidiga intressen. Våra största svenska författarinnor, såsom Ellen Key och Selma Lagerlöf, äro hennes personliga bekanta, och tack vare dem talar hon med mycken vänskap om Sverige och dess litteratur. Kvindelig Leseforening är ett samfund, absolut fritt från partihänsyn; den konservativa grå, den liberala röda och alla de många mindre kraftiga mellanfärgerna randas fredligt i de stora bokskåpen, och på tidnings- eller tidskriftshyllan skall man finna samma fritt tänkande åskådning. För det billiga priset af 10 kronor om året erhålla medlemmärne tillträde till lokalen — öppen från 9 på morgonen till 10 på aftonen -— därtill två böcker som hemlån och rättighet att åhöra de under vintern ofta hållna föredragen, som också äro synnerligen talrikt besökta. Det är akademiskt kända oratoriska förmågor, som man här får höra ; sedan följer allmän diskussion öfver det afhandlade ämnet, och sist en munter och hemtreflig tedrickning med »smörrebröd» och »sandkage», detta dock till ett pris af 50 öre — ytterst lågt satt, som nog mina läsarinnor torde inse. Då är det återigen fröken Alberti vi måste närma oss, ty får hon blott se den försagda främlingen, har hon genast ett vänligt ord och en varm blick ur sina vackra mörka ögon, och därefter presenterar hon den bortkomna individen på ett så älskvärdt sätt, att denna genast känner sig hemmastadd i sällskapet. En ny åtgärd af den ständigt vaket arbetande styrelsen är den förmån, som erbjudes unga studerande under det s. k. »rusaaret» (första studentåret), nämligen att fritt få tillträde till Leseforeningen och dess välförsedda bibliotek. • . ' ■ ■ . - ■' _ *. , ■ ' -. ; V- • ■■ - ! . ' . • • :/;i LÄSESALEN I »KVINDELIG LESEFORENING».