Idun: 1899

ILLÖSTRERAD Ibm DN FÖR • KVINNAN OCH HENNET WÊÊM B» "«i® N:r 72 (647). PRENUMERATIONSPRIS PR ÅR: Idun ....... ...................... ............ kr. 5: — Iduns Modetidn.med plan SCHER OCH HANDARB. ... » 5: — Iduns Modetid. utan pl. » 3: — LÖRDAGEN DEN 9 SEPTEMBER 1899. • 12:te Årg. UTGIFNINGSDAGÂR : REDAKTÖR OCH UTGIFVARE : BYRÅ OCH EXPEDITION : KOMMISSIONÄRER HVARJE FRITHIOF HELLBERG KLARA S. KYRKOGATA 16,1 TR. ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÅ ALL-DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL. VILLKOR. ONSDAG OCH LÖRDAG. TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2—3. ÖPPNA KL. 10—5. Stockholm, LÖSNUMMERPRIS: 8 ÖRE. Redaktionsseer. : JOHAN NORDLING. ALLM. TEL. 61 47. RIKS 1646. Iduns Kungl. Hofboktryckeri. KRISTINA BORG. C. Dahlquist foto. AN KAN såväl i fråga om kvinnofrigörelsearbetet som det därmed i samband stående vidgandet af kvinnans verksamhetsfält tveka om, hvilket som är det betydelsefullaste: de idéer, ledarne så ut, eller det arbete; hvarpå andra, saken hängifna personer, i besittning af tillräckliga kunskaper och tillräckligt mod, offra sina krafler för att omsätta ledarnes idéer i praktiska resultat. Vill man ej ingå på något mera uttömmande resonnement, kan man ju nöja sig med att erkänna, att det ena är lika nödvändigt som det andra; i alla händelser bör man ej underskatta de smärre insatserna i kvinnosaken för de större, enär ej alla kvinnor, som verka för kvinnofrågans lösning, förmå vara på en gång idégifvande och för saken praktiskt arbetande. Längst nå naturligtvis de kvinnor, hvilka, liksom den, hvars bild vi här ofvan i dag bringa vår läsekrets, äga nog lyckliga förutsättningar att kunna représor+era båda dessa kategorier. Fru Kristina Borgs \c-ksamma lif har visserligen icke gjort stort buher af sig, men är likväl kändt och värderadt ej blott på den plats, där hon verkar och där det ej kan undgå att väcka uppmärksamhet, utan ätVin i ganska vida kretsar i vårt land. Liksom ingen, som ville företaga sig att ingående skildra aflidne redaktör Fredrik Borgs betydelsefulla lifsgärning, kan underlåta att påpeka, hvilken verksam del hans intelligenta och förstående maka tagit i hans arbete, lika litet kan man, när det gäller henne, undgå att erinra om den man, hvars inflytande på hénnes andliga utveckling hon själf är den första att med tacksamhet erkänna. De supplerade hvarandra på det vackraste sätt, och hon stod städse trofast vid hans sida, stödjande och uppmuntrande honom i hans maktpåliggande arbete som tidningsman och förljufvande hans hemlif med värmen af sin kärlek. Då Öresundsposten, hvars skötande väl utan gensaga bör betecknas som det mest betydelsefulla af redaktör Borgs lifsgärning, i år firade sin 50-åriga tillvaro, hvaraf de allra flesta åren förflutit under hans ledning, hade det varit på sin plats, att tidningens redaktion i det jubileumsnummer, som då utgafs och hvari de många dugande och framstående medarbetarne omnämndes, utförligare än som skedde uppehållit sig vid den del, fru Kristina Borg tagit i det kulturarbete, som detta tidningsorgan utfört i vår sydsvenska landsända. Yi veta visserligen, att det bar hennes anspråkslösa väsen emot att göras till föremål för offentligt beröm, all den stund hon hyser den åsikt, att en kvinna bör fylla sin plikt, d. v. s. göra det mesta och bästa hon förmår, på den plats, där hon blifvit ställd, uteslutande för pliktuppfyllelsens egen skull. Detta hade dock, enligt vår mening, ej behöft utgöra hinder, ty att »ära den, som äras bör,» är också en viktig häfstång för framåtskridandet. — Fru Kristina Borg är född den 3 sept. 1844 i Västra Broby, där fadern, Jöns Anderson, var landtbrukare, och blef 1869 i äktenskap förenad med redaktör Fredrik Teodor Borg i Helsingborg. Redan tidigt kom hon alltså i beröring med många af sin tids mera framstående personer, ty det Borgska hemmet var och är ännu ett i sann mening gästfrihetens, och redaktör Borg umgicks nära med en mängd af samtidens mera bemärkta män och kvinnor i Skandinavien, bland hvilka särskildt må nämnas Björnstjerne Björnson, Lars Hierta, prof. Lysander, Fredrik Ba-ijer, Nils Lilja, Emil Key, P. G. Ahnfeit, H. Ö. Schönbeck, biskop Thomander, Hjalmar Strömer, d:r Anton Nyström, Signe Hebbe och Eva Wigström; af dessa voro de flesta äfven flitiga medarbetare i tidningen. Att en sådan omgifning skulle ha ett afgörande inflytande på en så rik intelligens som fru Borgs, var tydligt, och ännu i dag deltager hon med vaken blick och varmt intresse i det andliga och materiella lif, som rör sig omkring henne. Med ungdomlig spänstighet och en arbetsförmåga, som få besitta, handhafver hon fortfarande själf, liksom hon förut gjort det i många år under redaktör Borgs lifstid, den ekonomiska ledningen af det stora tidningsföretaget, på samma gång som hon är en klarsynt och tidsmedveten rådgifvare för sin redaktion — om denna söker råd. Det är ytterst sällan, och då vanligen i något lokalt, något specielt rörande kvinnans verksamhet eller med hennes arbete i välgörenhetens tjänst i samband stående spörsmål, som hon själfmant begagnar sig af sin tidnings textafdelning. Men det är däremot ej så ovanligt, att redaktionen begär hennes råd eller önskar ett tankeutbyte med sin chef. Själf bidrager hon numera sällan med någon uppsats af mera allmängiltig natur, men det händer dock, när det är något ämne, som särskildt intresserar henne. Och man finner då, att hon förfogar öfver en beaktansvärd penna och en, då ämnet lämpar sig, välgörande humor med lagom satirisk krydda. Vid sidan af sitt äfven för en man mången gång ansträngande arbete med ledningen af en stor daglig tidnings ekonomi och expedition nedlägger fru Borg äfven mycket arbete i välgörenhetens tjänst. Ehuru detta nog skulle tarfva sitt eget kapitel, vilja vi nöja oss med att nämna, att hennes filantropiska verksamhet är af praktiskt och personligt deltagande slag, det vill med andra ord säga: välgörenhet i dess riktigaste form. Under täta, på senare tid årligen återkommande stockholmsbesök har fru Borg i hufvudstaden ej blott underhållit gamla intima vänskapsförbindelser, utan äfven förvärfvat sig talrika nya. Likaså är det under sommaren sällan tomt på gäster på »Villa Roskull», ett förtjusande Tusculum där uppe vid Hälsovägen, om hvilken trakt de goda invånarne i »Sundets pärla» drömma storhetsdrömmar om penninggifvande världsbadanstalter. Den, som skrifver detta, anser sig ej bättre kunna afsluta denna ofullständiga teckning af en ädel kvinnas vackra lifsverksamhet än att önska, att hon äfven under sin återstående lefnad måtte förunnas krafter att välsignelsebringande som hittills verka på sin post, och att, när hennes lefnadssol en gång lupit sin bana ut, den måtte dala som fager septembersol, när den en stilla höstkväll sjunker bortom Sundet, spridande värme och skönhet, tills den sista strålen slocknat. Thure Nyberg. '