Idun: 1899

N:r 34 (609). LÖRDAGEN DEN 29 APRIL 1899.___ __________________ 12:te Arg. ILLUSTRERAD UTIDN OCH ■ HEnPIET FOR • KVINNAN [ f-' m PRENUMERATIONSPRIS PR ÅR: UTGIFNINGSDAGAR : REDAKTÖR OCH UTGIFVARE : BYRÅ OCH EXPEDITION: KOMMISSIONÅRER ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÄ ALL-Idün ....................................................... kr. 5: — HYARJE FRITHIOF HELLBERG KLARA S. KYRKOGATA IG, 1 TR. DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL. VILLKOR. Idons Modetidn.med plan- ONSDAG OCH LÖRDAG. TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2—3. ÖPPNA KL. 10—5. SCHER OCH HANDARB. — » 5: — Stockholm, Idons Modetidn. oxan pl. > 3: — LÖSNÜMMERPRIS : 8 ÖRE. Redaktionssekr. : JOHAN NORDLING. ALLM. TEL. 6147. RIKS 164G. Idons Kongl. Hofboktryckeri. THYRA GRAFSTRÖM, FÖDD BOK-LUND. SÉS* ÅR TID ÄR KONSTINDUSTRIENS tid par préférence, och vârt land är särskildt kändt för de rent konstnärliga insatser, som göras för att höja och utveckla sinnet och smaken för alla arter af kvinnlig konstslöjd och handarbeten, med ett ord den så kallade textila industrien. Som en af de förnämsta representanterna för denna riktning står vid sidan af sådana föreningar som Handarbetets vänner, Svensk Konstslöjdutställning m. fl. frn Thyra Grafström, hvilkens bild vi härmed presentera för Idnns läsarinnor. Fru Grafström, född den 1 nov. 1864, är dotter till hofintendenten J. C. Boklund och Carola Boklund, född Stuttgarter, samt sedan 1894 gift med operasångaren Jean Grafström. Hennes verkligt konstnärliga anlag utvecklades först i hemmet och sedermera i Handarbetets Vänners utmärkta skola, där hon i december 1882 fick anställning. Men äfven i utlandet har fru Grafström studerat sin konst. Ar 1884 erhöll hon Kommerskollegiets resestipendium, och särskildt i Berlin, München och Dresden idkades studier. Sedermera tjänstgjorde fru G. vid 1888 års exposition i Köpenhamn såsom representant vid Handarbetets Vänners utställning å densamma. Som ett ampelt erkännande af hennes verkligt gedigna konst och säkra omdöme må nämnas, att hon år 1895 blef kallad till ledamot af Husslöjdutskottet för Allmänna Konst- och Industriutställningen i Stockholm 1897. I maj 1897 blef fru Grafström dessutom kallad till ledamot af juryn för industri och handtverk och som suppleant för husslöjd å årets utställning. Men styrelsen för Handarbetets Vänner, som just vid denna för dem så viktiga tid ej ansåg sig kunna undvara fru Grafströms direkta medverkan, ville ej. medgifva den erforderliga tjänstledigheten, hvarför fru Grafströms plats i juryn måste ersättas af en annan. Redan i oktober samma år lämnade fru G. sin anställning i Handarbetets Vänner, där hon alltså genom 15 års konstnärligt och själfständigt arbete dokumenterat sig som en verkligt framstående artist, och öppnade egen textilaffär i n:r 6 Birger Jarlsgatan. Härigenom sattes äfven den stora allmänheten i tillfälle att närmare taga kännedom om och lära uppskatta den rent individuella prägel, fru G. förstår att förläna åt sina konstskapelser. Ar 1898 öfvergick hennes redan då väl upparbetade textilaffär till den stora handelsfirman K. M. Lundberg, där fru Grafström fortfarande styr och handleder densamma. Fru Grafström, som förenar gedigna kunskaper, odlad smak och ovanligt säkert och fint färgsinne med ett ytterst älskvärdt och behagligt väsen, kan sålunda med allt skäl betraktas som en af de förnämsta bärarinnor för denna för Sverige så utmärkande, om själfständig och hög utveckling vittnande kultur, som kallas textilindustri. Vid ett besök i hennes vårutställning af textila arbeten, hvilken som ett afbrott i säsongens eljes litet monotona funderingar på vårtoaletten och föga vårliknande aprilväder väckte de goda stockholmarnes eller, rättare sagdt, stockholmskornas glada öfverraskning, bekräftades äfven på ett eklatant sätt de stora förväntningar, man hade ställt på fru Grafströms talang och administrativa förmåga. Det var en vårutställning i ordets fullaste bemärkelse. Om höstsäsongens sedvanliga stora handarbetsutställningar med sina tjocka mattor, draperier, portierer, soff- och braskuddar m. fl. konstskapelser, ägnade att hålla Bore på vederbörligt afstånd, mest komma oss att tänka på aftonlampan och aftonbrasan, jul och trefliga »oppsittarkvällar», lika solljus, glad och vårlik verkade i stället denna. Med verklig tillfredsställelse erinrade man sig, att skickliga, flitiga händer, som under vintern så gärna sysslade med stora arbeten i mörka, mjuka och varma garner och stofier, ingalunda behöfva läggas i kors under de långa sommardagarne. Hela konsten är blott att finna ett arbete, som är »seasonable», och denna konst lär oss fru Grafström, om vi ej kunde den förut. Ett af de mest karaktäristiska dragen i fru Grafströms vårutställning är dess rikedom på nya idéer och lyckliga variationer af gamla, omtyckta former. Särskildt vill jag påpeka de många lika eleganta som billiga och lätt utförda arbetena i endast larngarn på hvitt eller kulört linne, häribiand smakfulla reskuddar på blekblå eller lilasfärgad botten med broderier i hvitt. Serveringsdukar med rikt broderi af enkla stockrosor i mjuka, vackra färger, eller med guldregn i lifligt gult och grönt, bordlöpare — en särdeles vacker i blått och hvitt, en lyckad imitation af sachsiskt porslin — tehufvor och fruktservietter, allt lika enkelt, smakfullt och konstnärligt, förde tanken osökt på eleganta mottagningar, på »live o’clock tea» i bersåernas friluftssalong eller verandans glada solljus. Men äfven dyrbarare arbeten, såsom i boj, siden och silke, voro rikt representerade. Särskild uppmärksamhet tilldrogo sig väggbonader, portierer, borddukar med mohriska motiv, hämtade från fönstermålningar i Martins samlingar på 1897 års utställning. Vidare en präktig bordduk med kantbård af vild-äppleblom, en annan i grågrön boj med charmant bård af stiliserade lindblommor, en flossamatta i gult och grönt, komponerad af fru "Westfeldt, född Aberg. Särdeles vacker var äfven en paravent i barockstil, komponerad af herr Nils Lundström, samt en mindre skärm, eldskärm, i stil Louis XVI med vallmo, tulpaner och rosor i silkeschatteringar på ljus sidenbotten. Bland utställningens mångfald af eleganta, ljusa kuddar vill jag särskildt framhålla herr G. Wennerbergs och fröken E. Nordenfalks utsökta kompositioner med blomstermotiv på hvitt siden, fröken Starcks volangkudde af brandgult siden med ytmönster i kontursöm med hvitt silke, samt af samma artist äfven en lika originell som vacker rund soffkudde i bleka, harmoniska färger samt med en luftig volang af silkesmusslin. Att materialet dock ingalunda behöfver vara af silke och siden, för att arbetet skall verka elegant och konstnärligt, därom var friherrinnan Akerhielms, föd Dahl, lilla, trefliga hängkudde med en naturalistisk rönnbärskvist, sydd i kulört larngarn på mörkblått linne, bästa beviset. Till det ljusa, glada intrycket bidrog äfven mycket den rikhaltiga expositionen af hemväfda, luftiga gardiner i matta färger eller endast i hvitt.