Idun: 1899

— 5 — IDUN 1899. ej blott musik, hon hörde taktfasta fötter ila öfver golfvet, en och annan klack körde i med duns, dä och dä nådde ett klingande skratt fram till bädden, där den trötta lärarinnan förgäfves sökte ro — det var bal hos kamrerns. Om en stund blef tonernas svall mera rasande, men nu kommo de ej längre från ofvan endast: allt klarare framstod för henne den förfärande sanningen, att handlanden inunder också hade dansbjudningl Ja visst, deras vänskapskrets var ej den samma som kamrerns, hvarför skulle de ej kunna ha bjudning pä samma dag! Och nog hade de lika full rätt att dansa och roa sig som folket i tredje våningen ! Naturligtvis, de gjorde det också, de gjorde det med eftertryck ! Fröken Bark lade kuddarne ofvanpå hufvudet i stället för under, hon fyllde öronen med bomullstussar och satte händerna utanför, det halp föga, ty golfvet gungade under de dansandes fötter, när de riktigt kommo i tagen, och när det spelades polka öfver, valsades det gifvetvis inunder och viceversa. De stygga tankar, som Nancy tänkt om pianot, blefvo styggare; hon önskade, att dess uppfinnare dött som barn . . . Snart kunde hon ej tänka alls, det var, som om’hufvudet skulle falla i bitar.... Huruvida fröken Bark (ifall hon öfverlefde den natten) hamnade i en asyl för personer med svaga hufvuden eller i en omusikalisk familj, vet jag ej; det kan för öfrigt göra detsamma, ty gammal blef hon nog i alla händelser icke .... / skrin, dokumentskåp, dryckeshorn o. a., som utgått och allt fortfarande utgå från den konstnärlige ståldekoratörens atelier i Göteborg. Hans arbeten spridas öfver hela den civiliserade världen, och till och med den fjärran österns folk — japaneser och kineser — äro köpare af hans alster. Ingeniör Bernhard Beskow är född 1837, men det var först vid fyrtio års ålder, eller år 1877, som han så att säga »upptäckte» denna sin egenartade talang. Dessförinnan hade hans oroliga och experimentlystna natur lockat honom in på en mängd yrken af alla möjliga slag, utan att han kunde bestämma sig för något, tills han omsider kom på idén att etsa i stål. KRISTINA. NILSSONS SKÖLD. UTFÖRD AF BERNHARD BESKOW. väg, för hvilken han varit banbrytare i Sverige. Fatets midtelparti visar Göteborgs vapen och randen fält med högt uppdrifna fruktgnirlander. VÅRA ILLUSTRATIONER. Naturligtvis ; fröken Bark insåg det, men hon började ändå tänka fula, stygga tankar om det populäraste bland instrument. »Tacka vill jag familjer, där man använder pianon till bränsle, » tänkte hon, »eller till förvaringsrum för kött och öl. Förr ansåg jag dylika bruk för osmakliga, men min aktning för de där lådorna har flytt...» Hon ryckte till sig hatt och kappa och rusade ut, ut ur det musikaliska huset, förföljd af stormande valsmelodier. Det var, som om hon kommit i en annan värld. Hvad hon njöt! Men nej: tonerna sutto ju som fastgrodda i öronen, så lätt skulle hon icke komma ifrån dem, melodi aflöste melodi, det spelades där inne i hufvudet, inte som tre pianon, utan trettio ... Hon sprang omkring i staden en god stund, men så kom aftonen, sin vana trogen, och fröken Bark hade ännu nog rediga tankar för att begripa, att hon måste gå hem ... Yar det möjligt! Pianot på nedre botten hvilade! Nancy Bark gick upp för trappan så tacksam, som om hon fått något. Nej, men se, värdinnans instrument teg, också det ! Hvilka lyckliga förändringar ! Hon gick in i sitt rum .. . hm, hm .. . kamrerns hade ej tröttnat ännu: hvirflande polkamelodier dansade ned genom den tunna trossbotten. Det var rätt sent, vår hjältinna hade ej ett spår till aptit, hon brydde sig ej om kvällsmaten, utan kröp i säng, längtande att med täcket få utestänga de förföljande tonerna; hon svepte det om hufvudet så hårdt, att en mindre förtviflad varelse skulle kväfts, hon hörde ändå, och hon hörde EN KONSTNÄR I STÅL. BERNHARD BESKOW. B ERNHARD BESKOW är ett vida berömdt namn inom den gren af konstindustri, som heter ståletsning. Det stora flertalet af våra läsare har tvifvelsntan någon gång sett eller hört omtalas de smakfullt arbetade alster i form af sköldar, KRISTINA NILSSONS JUVELSKRIN. UTFÖRDT AF BERNHARD BESKOW. i':iV4y !•) ■K*».. Början var helt anspråkslös, och stora svårigheter hade han äfven att öfvervinna, ty ståletsningen var en konstindustri, som alltsedan 60-talet »avancerat bakåt» i Sverige, hvadan det kräfdes ihärdigt arbete för att återupprätta intresset för densamma. Men Beskow ägde tillräckligt af både energi och talang för att lyckas, och i konstälskande och ekonomiskt välsituerade kretsar är det för närvarande nästan lika modernt att beställa ett skrin eller en sköld af Beskow som att låta Zorn måla sitt porträtt. Bland B:s många förnäma kunder är exempelvis vår landsmaninna Kristina Nilsson eller grefvinnan Casa de Miranda, som nu senast låtit utföra fyra, för förvaring af dokument och juveler afsedda skrin, i gammalnordisk och götisk stil, djupetsade, blåanlöpta och rikt ornerade i guld. Ett af dessa är afbildadt i vårt dagsnummer, äfvensom en, likaledes för grefvinnan Mirandas räkning utförd sköld af drifvet stål, med sammanhängande svärd, yxa och spjut. Å en af sköldens fem bucklor är etsadt grefvinnans fantasivapen: en lyra med en sångfågel, hvilket hon använde, då hon ännu bar namnet Kristina Nilsson. För öfrigt upptar skölden namnen å 20 af hennes olika operaroller, hennes nuvarande vapen, bilder ur nordiska mytologien m. m. För friherrinnan Oskar Dicksons, född grefvinnan M. v. Rosen, räkning har B. utfört ett mindre fat, drifvet i stålplåt, af hvilket äfven en afbildning återfinnes i detta nummer. Detta slags arbete, vid hvilket ciselörens och etsarens konst samtidigt gör sig gällande, är ett alldeles nytt uppslag och visar, att B. med oförminskad kraft skrider fram på den Den ryske storfursten georg alexan-DROWITSCHS under så tragiska omständig' heter timade död i Abas-Tuman låter ännu esomoftast tala om sig i pressen i sammanhang med den enkla ryska bondkvinna, i hvars armar tronföljaren midt på landsvägen utandades sin sista suck. Yi meddela i dag den med ens öfver hela världen namnkunniga Anna Dassajewas porträtt, hämtadt ur en rysk tidning. Det är bekant, huruledes storfurstens moder, den djupt sörjande änkekejsarinnan af Ryssland, kallat till sig den fattiga kvinnan, omfamnat och kysst henne och såsom lön för den kärlekstjänst hon, den enkla dottern af folket, bevisat furstesonen, tryggat hennes framtid medels en betydlig penningsumma. Anna Dassajewa betraktas nu i det tsarhängifna Ryssland nästan som en nationalhjältinna. FAT I DRIFVET STÅL AF BERNHARD BESKOW. .. ^ Mit1 ■ KW « Sjfipr TILLH. FRIILAN OSKAR DICKSON, FÖDD V. ROSEN.