Sida 859
IDUNS JULNUMMER HERTIGINNAN THERESE ü’OTRANTE, FÖDD FRIHERRINNA VON STEDINGK. Tage Thott, ändrades är 1797—98, och har slutligen i senaste tider undergått en storartad omgestaltning, hvars ära tillkommer de nuvarande ägarne. Våra bilder från Trollenäs visa oss slottet i dess nuvarande skick, med den vackra, välvårdade närmaste omgifningen och den praktfulla inre anordningen. Hvart rum för sig är ett väl utfördt mästerverk, där hvar detalj är vårdad och där allt ger intryck af rent kunglig prakt, till hvilken kommer en utmärkt praktisk inredning — till största del nog friherrinnans egen förtjänst. Ett vackert slott är äfvenledes Torup, vid hvars historia många ryktbara personers namn äro fästa. Här lefde konung Kristiern III:s trogne vapendragare, herr Truid Ulfstand, här lefde Kristiern IV:s lärde vän Sigvard Grubbe, och konungen själf var här ofta gäst med sin gemål Kristina Munk. Äfven den olycklige Corfltz Ulfeld var en tid gårdens ägare. De äldste ägare man känner lefde för öfrigt redan före 1400. Vår bild ger en vacker vy af det gamla herresätet, uppfördt sannolikt på 1500-talet, omgifvet af vattenfyllda grafvar, välvårdade planteringar och längre bort stora förtjusande bokskogar, som göra det till ett af de vackrast belägna i Skåne. Slottets inre motsvarar för öfrigt väl dess yttre. Dess nuvarande ägare kammarherre Gösta Coyet och fru Henriette Coyet, född friherrinna Cederström, ha därvidlag gjort obeskrifligt mycket. Alla våra bilder visa, att en fin smak varit rådande vid hemmets inredning, och friherrinnan Coyet, en af de mest och bäst kända skånska damerna, har därvid skördat en rättvis ära. Särskildt tornrummen äro nyinredda på senare år, det ena till bibliotek, en synnerligen lycklig tanke. Vår bild af biblioteket visar friherrinnan Coyet och bildhuggaren Walter Runeberg i färd med att modellera hennes byst. Vi ha nu ofvan blott med några korta anteckningar ledsagat hvar grupp af bilder från de olika ställena, då det största intresset just synts oss ligga i bilderna själfva, ej i någon lång, förklarande text till dem. Det, som kunde haft ett mera djupt intresse — en skildring af förhållandena på de olika godsen, förhållandena mellan våra dagars rika husbondefolk och deras underhafvande — skulle fört oss för långt ut och faller ju också, strängt taget, utom ramen för vår artikel. ELGHAMMAR. t«#«»«»» ELGHAMMAR: STORA SALONGEN. SVENSKA ADELSNAMN I UTLANDET OCH VICE VERSA. Å RUBRIKEN här ofvan skulle kunna gifva anledning till, att en och annan af den här lilla artikeln väntade någon ’vetenskaplig’ historisk undersökning, så tillkommer det oss först som sist att ’begränsa ämnet’, genom att angifva, det vi komma att inskränka oss till att låta hufvudsakligen den nu lefvande generationen af ätterna inom »ridderskapet och adeln» som hastigast passera revy för att därunder tillse, hvar vi påträffa i senare tid tillkomna förbindelser mellan svensk och utländsk aristokrati. Vi kunna därvid kanske påräkna litet mera intresse, än om vi hängifvit oss åt genealogiska utsväfningar, hoc est historiska undersökningar rörande dylika förbindelser af sekelgammalt ursprung, hvilka som sagdt egentligen kunna intressera blott hrr genealoger ex professo. Men en del notiser rörande t. ex. representativa svenska högättade damer i utlandet och vice versa: döttrar af utländska adelsfamiljer, som i vårt land intaga en mera framskjuten plats — några dylika notiser torde kanske kunna intressera litet hvar. Af det sagda framgår, att det hufvudsakligen måste bli äktenskapliga liaisoner under jämförelsevis nyare tid, som här komma att beröras. Emellertid torde IQ
Källa: Project Runeberg ·
