Sida 850
IDUNS JULNUMMER ipsiÜ — '~è~ • 'i ARISTOKRATPALATS I HUFVUDSTADEN. NÅGRA NAMN FRÅN DET STOCKHOLM SOM GÅTT. J A, DE HAFVA verkligen så godt som allesammans »gått», gått all världens väg: de gamla stormannapalatsen med världskunniga namn från 1600-talet, de aristokratiska »hötelen» från 1700-talet. Den gyllene britiska grundsatsen My home is my castle har numera knappast ens bland bärarne af våra mest högättade namn någon enda representant kvar inom hufvudstaden. Antingen ha dessa gamla minnesmärken från en svunnen tid helt enkelt fallit för spett och hacka — där de båda Bondeska palatsen vid Strömgatan ännu i fjor visade sina imposanta fasader, pågår just för närvarande förstörelsearbetet — eller också ■kvarstå de i mer eller mindre förvanskad form samt hafva, sedan de på ett eller annat sätt så att säga trädt i allmänhetens tjänst, mistat sina gamla namn. Att Svea Hofrätts hus en gång hetat det Wrangelska huset, kanske är tämligen bekant, men näppeligen torde någon af byggmästare Lundbergs gäster från förra Sveasalen ha satt densamma i förbindelse med det urgamla Sparrc-namnet, lika litet som de, hvilka frekventera Frimurareordens palats på Blasieholmen, i allmänhet torde erinra sig gamle riksskattmästaren Bååt, eller den i ordets egentligaste mening ’blandade’ publiken i Stockholms Rådhus påminna sig, att detsamma var 16- och 1700-talcns »Bondeska palatset». I utställningens »Gamla Stockholm» fick man sig en erinring om, att där nu Statistiska Centralbyrån vid. Storkyrkobriliken hopar sina härskaror af siffror, en gång i tiden Axel Oxenstjerna ledde vårt lands öden — men hvem tänker väl i hvardagslag därpå? Fersenska palatset har blifvit det »Sörensenska», — if. d. Piperska huset, nu »Piperska muren», intaga Kungsholmens läkarekandidater och andra sin dagliga spis, o. s. v. Af de åtminstone tre olika byggnader i hufvudstaden, som burit ätten De la Gardies namn, GREFVINNAN BONDES SALONG. FRIHERRINNAN ÅKERHIELMS SALONG. finnes blott kvar det vid Götgatan, fastän nu kalladt det »Schönborgska» ; af de öfriga låg ett, där nu Norska ministerhotellet höjer sig, medan det andra, å nu v. Karl XII:s torg, som bekant slutade som teater och till sist brann ned i grund. Vi ha anfört en del namn, och dessa kunde mångfaldigas — så t. ex. Oxenstjernska, sedan Hessensteinska palatset på Riddarholmen, nu Riksgäldskontoret; Torstensonska palatset vid Gustaf Adolfs torg och Strömgatan, nu »Arffurstens palats», o. s. v. — men öfverallt påträffa vi, som synes, blott hvad som varit. Benämningen »Braheska huset» (V. Trädgårdsgatan) har för länge sedan både förlorat sitt berättigande och fallit i glömska. Äfven så jämförelsevis nya namn som Hamiltonska hotellet vid Kungsträdgårdsgatan, där nuv. grefvinnan Wedel på sin tid förde ett så lysande hus, är nu ett minne blott. Men, kanske någon frågar till sist, har ni alls intet namn att bjuda oss från våra dagars Stockholm? Ja, grefve von Hallwyls palats vid Hamngatan känner ju lite' hvar, inte bara ’hela Stockholm’; men grefven tillhör, som bekant, ej en af våra svenska ätter. Grefve Clarence von Rosen, den store sportsmannen, har ju vid Strandvägen uppfört ett magnifikt hus, som i någon mån skulle, liksom ett par af husen vid V. Trädgårdsgatan (grefve Wachtmeisters, frih. De Geers) och ännu några, få anses motsvara fordringarna på ett aristokratiskt »hotell», men det finnes emellertid intet af dem, som upptages af ägaren ensam. Detta är däremot fallet med åtminstone två hus med aristokratiska ägare: f. exc. frih. Åkerhielms (Nybrogatan) och f. exc. grefve Arvid Posses (Kungsträdgårdsgatan). FRIHERRINNAN EBBA ÅKERHIELM, FÖDD GREFVINNA GYLDENSTOLPE. 10
Källa: Project Runeberg ·
