Sida 231
Lord Palmerston
»kulle gälla lätogre än 8 år» tid. Bulwer begärde d. 11 Juli 1833 att utbekomma handlingarna rörande den turkiskt-syriska saken. Palmerston vägrade lemna dem, sägande: ”Förhandlingarna äro ännu ofullständiga, resultatema ännu icke kända.” Bulwer klagar, att ministern icke uppträdt mot Mehemed-Ali till Turkiets förmån, fastän sistnämnda makt hade bedt England om hjelp. Pal-merston nekar icke, att sultanen året förut bedt om hjelp (Talet jd. 11 Juli 1833). ”Det var under loppet af Augusti” (Talet d. 24 Aug. 1833). Nej, det var icke i Augusti: ”hans ansökan om bi-
stånd till sjöss gjordes i Okt. 1832” (talet d. 28 Aug.) Nej, heter det åter i talet d. 17 Mars 1834, ”hans (Palmerstons) hjelp begärdes af Porten i November 1832.” Man ser, huru genialiskt oviss han &r. Förhållandet var emellertid, att Turkiet bad om engelsk hjelp och vägrade emottaga rysk, att Palmerston afvisade de turkiska gesandter, som bådo om engelsk hjelp, fastän enligt hans eget erkännande (talet d. 28 Aug. 1833) Ryssland sjelft gjort honom förklaringar. Sultanen höll sig ännu i tre månader, till dess att ingenting annat blef honom öfrigt än att emottaga den ryska hjelpen. ”Storbrittannien,” sade den ädle lorden (17 Mars 1834), ”beklagade sig aldrig öfver denna hjelp, utan gladde sig tvärtom, att det kade lyckats Turkiet att erhålla verksam hjelp.” Den 11 Juli 1833 hade han försäkrat: ”Otvifvelaktigt är, att om England hade funnit för godt att intervenera, så skulle inga ryska trupper ha knnnat komma till Konstantinopel.” Hvarföre fann ej England det för godt? ”Ingen tid!” Mehemed-Ali började sitt uppror i Oktober 1831. Den afgörande drabbningen vid Konieh hölls den 21 Dec. 1832. Deremellan låg ingen tid. Men det var egentligen icke brist på tid, som hindrade Palmerston, utan brist på formlig anhållan af Porten. Denna ankom d. 3 Nov., och Ryssland landsteg först d. 20 Febr. 1833 vid Konstantinopel. Brist på formlig anhållan? Det var det likväl icke just heller: ”det var ett krig mellan en suverän och en undersåte, och denne suverän var i allians med konungen af England} följaktligen hade det varit otillständigt (inconsistent with good faith) att på något vis inlåta sig med Mehemed-Ali (Palmerston, Underhuset d. 28 Aug. 1833).
”De tre konungarikenas fullkomligaste gentleman” kunde dock väl icke så svårt förbryta sig mot etiketten. Alldeles som den spanska granden, hvars drottning hade fått eld i kläderna, heldre lät henne brinna ned till aska, emedan det hade varit oanständigt att vidröra hennes underkläder, så uppoffrade na Palmerston Turkiet af sedlig anständighets-känsla. Och dermed skulle vi nu ha
Källa: Project Runeberg ·