Samtiden. 1858

bion i doss nuvarande läge. De hafvs fördragit och gynnat aåla slag af politik, som P. bedrifVit

Vi meddela denna karakteristik af lord Palmerston och de brittiska förhållandena, emedan den på ett åskådligt och oförbehållsamt sätt blottar mycket, som vi på kontinenten icke äro vana att se i så oförtäckt dager. Emellertid kan man knappast betvifla, att författaren, en sedan längre tid i England boende tysk, isolerad inom hvirfveln af den brittiska hufvudstaden, ser många saker för mycket i svart och för skuggornas skull alldeles glömmer de ljusare sidorna både i fråga om personer och sakförhållandien; och vi vilja derföre vid denna artikels slut göra några anmärkningar vid densamma.

Den brittiska statsförvaltningen må vara föråldrad, förvaltningen hemfallen åt ett aristokratiskt kotteri, den brittiska parlamentarismen till stor del en illusion; så mycket är likväl säkert, att den brittiska staten under denna författning blifvit den största och mäktigaste, som verldshistorien känner, likasom den brittiska nationen blifvit den rikaste och friaste på jorden och ännu icke* upphört att vara det — öaktadt det olyckliga fälttåget till Krim. Brittiska nationens statsskuld må ock anses som ofantlig; men man bör dervid ej glömma, att dessa summor representera vår tids mest utbredda och rikaste nations hushållning och utgiftsstat, hvilken? alldeles icke kan mätas och bedömmas efter kontinental måttstock. Också uppkom största deleri af denna statsskuld icke för några småsakers skull,' utan i striden mot Napoleon I, hvilkefi jemte» kontinentens oafhängigbet äfven gällde Storbrittanniens högsta pölb* tiska och nationella mål. Då författaren anser den brittiska statsskuldens höga belopp vara orsaken till den offentliga fattigskattens storlek, så torde han äfven i detta hänseende vara i villfarelse. Denna fattigskatt och motsatsen mellan fattigdom och rikedom, kapital och arbete, är inom samhället på andra sidan Kanalen skarpare än någorstädes; men detta missförhållande är icke att anse som ett politiskt, utan snarare som ett socialt tillstånd, hvilket under loppet af samhällets industriella utveckling måste inträda äfven utan all statsskuld, och hvars afhjelpande man också endast på social väg kan förvänta.

Hvad särskild t angår lord Palmerstons statsmannaverk samhet, så må väl medgifvas, att denna karakter visar alla åe svagheter och inskränktheter, som äro egna för hans aristokratiska kotteri;.