Samtiden. 1858

konungen ha att påräkna ett visst deltagande; men denna förhoppning gick ej helt och hållet i fullbordan. Af dåvarande ecklesiastikministern, Silfverstolpe, i förening med några erfarna skolmän, utarbetades och förelädes för Riksens ständer 1847 en plan, enligt hvilken förbättringar af de föråldrade och med tidens fordringar icke öfverensstämmande undervisningsmetoderna med stor sakkännedom föreslogos. Icke blott ständerna, utan hela allmänheten upptog med bifall dessa regeringens förslag; och på det att dessa oför-dröjligen måtte komma till utförande, beviljade ständerna den betydliga summan af 90,000 R:dr B:co såsom ett årligt tillskott till statsanslagen för undervisningsverket, ehuru regeringen sjelf blott hade begärt tredjedelen. Silfverstolpes förslag hade emellertid blott delvis blifVit antaget af konungen. Statsrådets protokoll för d. 9 Nov. 1847 innehåller, att konungen antagit grunddragen af den honom förelagda propositionen, för så vidt den afser apologistsko-lornas förening med de lärda skolorna och dessas sammanslående med gymnasierna samt rättigheten till fritt val af läroämnen; men angående undervisningsmetoderna och andra enskildheter ville Kongl. Maj:t för närvarande ej fatta något beslut. Följande året erhöll statsrådet i ecklesiastikministern Genberg en ny ledamot, som visserligen ej gjorde mycket, men dock något för sakens befrämjande. Han utfärdade nemligen d. 9 Juli 1849 ett ”cirkulär” till landets konsistorier och skolstyrelser beträffande regleringen af elementarskolorna. Mot denna skrifvelse och författning ha åtskilliga anmärkningar blifvit framställda, och framför allt, att i densamma frågans afgörande allt för mycket ölverlemnades åt konsistoriernas och biskoparnes godtycke.

Nyssnämnda cirkulär, i hvilket en förening af de s. k. lärda skolornas undervisningsmetod med den praktiska undervisningen i de moderna skolorna åsyftas, innehåller hufvudsakligen följande bestämmelser: Hvarje lärare må hädanefter söka en ledigblifven plats, om han ock icke är född eller blifvit uppfostrad uti ifrågavarande stift; lärjungarne befrias, i fall de eller deras föräldrar så önska, från skyldigheten att läsa latin, grekiska och hebreiska; ämnesläsning för lärarne skall senast år 1850 vara antagen i alla skolor på landet, hvarvid det dock står eforerna fritt att i de lägre skolorna bibehålla den förra undervisningsmetoden medelst klasslärare; de lärda och apologistskolorna böra, så fort sig göra låter, sammanslås till ett, och gymnasierna åter förenas med dessa, så snart lärarne sinsemellan och med ephorus kunnat blifva ense om den behöriga fördelningen af läroämnena. Emellertid är detta cir-