Sida 462
Chenot, Uchatius och Bessemer
de beskaffenhet; efter Chenot’# princip är- man derföre i tillfälle att ständigt påräkna en likartad produkt. Så snart malmen genom koloxiden reducerats till jernsvamp, uttages den underifrån, ny beskickning uppsattes; och på detta sätt fortgår malmreduceringen utan uppehåll. Vid en vanlig masugn anses |* af bränslet åtgå till malmens smältning; men då denna, efter Chenofs princip, reduceras utan smältning, så är tydligt att en betydlig bränslebesparing skall uppkomma. För beredning af 1 skepp:d jernsvamp åtgå blott omkring tunna träkol; för öfrigt kan efter denna metod hvad slags bränsle som helst användas, såsom stenkol, cokes, träkol, torf, bakar, ris och qvistar. I en enkel Chenotfs masugn tillverkas med medelrika (45 å 50 proc.) malmer 5 å 6 skepp:d jernsvamp på dygnet; i en dubbel ugn kunna med samma malmer och på samma tid tillverkas 10 å 12 skepp:d jernsvamp. — Jernsvampen är fullkomligt rent, kolfritt jern, endast mekaniskt blandadt med bergarten; den kallas jernsvamp i anseende till dess porositet och ansågs af Chenot d. Ä. utgöra jernets Qerde skaplynne; den kännes lätt i jemförelse med malm eller jern och låter skära sig med knif, hvarvid brottytan företer en stark metallglans; den innesluter ganska mycket luft, som utjagas vid sammantryckning eller indränk-ning i en vätska. Den eger på en gång egenskapen att vara spröd för slag och att låta sammantrycka sig vid pressning. Upphettad till rödglödgning är den starkt pyroforisk, och syrsättes då hastigt i luften. Genom stark pressning kan åt jernsvampen gifvas den form, som åstundas; efter all sannolikhet kommer den derföre en gång att till många bruk ersätta vanligt gjutgods. Då pulveriserad jernsvamp utsättes för en stark hydraulisk press och sedan uppvärmes till vällhetta, så erhållas smältstycken, som på vanligt sätt utsmidas eller valsas. — (Profver å jernsvamp finnas sedan år 1849 å Kongl. Teknologiska Institutet i Stockholm.)
Chenot förvandlar sin jernsvamp på ett ganska enkelt sätt i stål; den indränkes blott någon tid i ett med olja fyldt kärl, hvarvid luften aflägsnas fullständigt och en naturlig cementation vid vanlig temperatur, utan värme, uppkommer. Talg, hartser, beck och tjära skola medföra samma verkan; och må här endast anmärkas, att tätheten hos det ämne, som användes för cementeringen, har inverkan på hårdheten hos stålet; derföre bestämmes ock va* let af cementeringsämne efter jernsvampens beskaffenhet.
Jernsvampen males vanligen i krossqvarnar, innan den komprimeras i hydraulisk press. 1 mån af dess beskaffenhet tillsättes understundom kol, mangan, jern- eller mangan-salter efter malnin-
Källa: Project Runeberg ·