Sida 461
Chenot, Uchatius och Bessemer
från dessa grunder och nied liflig föresats att gagna det allmänna, beslöt Chenot d. Ä. att egna sin tid, sina krafter och sin förmögenhet på lösningen af den uppgift, som han föresatt sig, nemli-gen jernhandteringem förenklande. Sedan han eftertänksamt studerat de många fenomener, som* försiggå i en vanlig masugn, och funnit, att man, i anseende till de invecklade reaktionerna, aldrig är i stånd att erhålla fullt likartade produkter, föll hans tanke på koloxiden eller den gas, som öfverträffar alla andra i förmågan att reducera eller sönderdela de syrsatta kroppar, med hvilka den kommer i beröring. Men då den koloxid, som uppkommer genom förbränning, innehåller fyra volymer qväfgas, måste han utfinna ett sätt att i stort bereda ren koloxid. Det är den lyckliga lösningen af detta vigtiga problem, som åt Chenot*s metod förvärfvat det stora förtroende den åtnjuter af alla praktiska män, och som åt den skall tillskansa ett vidsträckt område på jernbandteringens fält. Chenotfe båda söner arbeta rastlöst på fullbordandet af det verk, hvartill deras fader lagt den goda grunden. Storartade stålverk efter denna metod finnas redan i Frankrike vid Clichy-la-Garenne och Haut-mont; i Belgien vid Charieroi; i Spanien så väl i Biscaya som i Andalusien; i Österrike vid det stora ungerska jemverket Bogschan och i Ryssland vid Nischney-Tagüsk. I Sverige, som för denna metod har mera passande malmer, än något annat land, finnes ingen dylik anläggning; och ändock måste hvar och en, som känner till metoden, instämma deruti, att det synes, likasom om Chenot d. Ä. skulle hafva arbetat eller gjort sin uppfinning enkom för svenska jernmalmer.
Chenot’s metod låter använda sig för alla svartmalmer, så väl fattiga som rika; hvad blodstensmalmer beträffar, så är den huf-vudsakligen fördelaktig för de rika. Ett hufvudvilkor för att få godt jern eller godt stål är att ega rena malmer. Fattiga malmer, eller sådana, som hålla mycken bergart, måste derföre behandlas i en för denna metod egendomlig apparat, kallad Elektro-magneti-ska hjulet. Detta, som användes för rostade och bokade malmer, verkar på sådant sätt, att på ena sidan derom nedfaller jernmal-men och på den andra bergarten.
Den rostade och bokade malmen beskickas med kol och reduceras i en slags schacktugn, af 30 till 40 fots höjd, försedd med lock både ofvan och nedantill. Rundt omkring pipan äro kanaler murade, som gå från 2 eller 4 eldstäder. Malmen reduceras medelst koloxid; och enär denna reaktion är den enda, som försiggår i en Chenot?a masugn, har produkten alltid en malmen emotsvaran-
Källa: Project Runeberg ·